Vonnes adventskalender lucka 1

Det går ju alltid att göra ett försök med ett inlägg om dagen fram till jul. Vissa år har jag lyckats med den föresatsen, andra inte, och ytterligare vissa år har jag inte ens försökt. Min idé i år är att följa upp Svenska kyrkans (i Umeå) alternativa julkalender, som jag blev väldigt förtjust i när jag såg länken till den på facebook. Det är så många andra som har fina pyssel- och receptkalendrar m.m. att jag ju gärna kan välja ett annat koncept.

Temat för första december är Öppna en dörr eller hjälp någon att bära något. 

Jag är inte säker på om jag kommer att få tillfälle att rent konkret göra någondera goda gärningen idag, men tanken är god. Öppnar en dörr gör jag visserligen i kväll, men det är något jag gör varenda torsdag, så det är inte unikt för 1.12. Jag har nämligen en zumbatimme i Sundom lärcenter på torsdag kvällar, och då är jag betrodd med en elektronisk nyckeltag och förtroendet att släppa in deltagarna.

Så ska jag till Ladies club & spa i egenskap av Fustra-kund. Kanske jag får tillfälle att hålla upp dörren åt någon annan som råkar vara på väg in till gymmet samtidigt? Det händer då och då. Där behövs ingen nyckel, eftersom det finns en reception som är öppen när gymmet är öppet.

Möjligen kan jag få tillfälle att hjälpa någon att bära något i samband med det, men hittills har det enda jag har burit i det sammanhanget varit dagens post, då jag råkade möta gymmets ägare när hon var på väg ut och kollade postlådan, så jag tog in posten så slapp hon vända tillbaka med den. Annars är det snarare jag som brukar få erbjudande om bärhjälp, då jag är i Sundom och släpar på min handväska (den är alltid med), min ryggsäck med träningsskor, vattenflaska och svetthandduk samt på min stora Boom blaster-musikspelare, det finns nämligen ingen musikanläggning i gymnastiksalen.

Egentligen tänker jag att det där med att öppna dörrar (bokstavligt talat, att bildligt talat öppna dörrar blir en diskussion för sig) och hjälpa någon att bära är vanlig, medmänsklig hyfs som vi borde ägna oss åt när tillfälle ges, oavsett datum. Men det är säkert bra att påminna sig själv om den saken ibland. Och visst blir man glad om någon är artig och erbjuder sin hjälp, oavsett om det behövs eller inte. Till och med när hjälpen i fråga får en att känna sig lite gammal… som när jag var på jobbet och glatt sa “hej!” till en manlig kollega i 30-årsåldern och han svarade “God dag!” och höll upp dörren för mig 😀

img_2228
För det mesta släpar jag på en massa grejor, oavsett vart jag ska. “Ska du ut å reis, tå du har såde grömt ti tavara?” frågade en granne en gång. – Nejdå… 
Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s