tänkta tankar

Ibland är det väldigt bra att kunna ta till citat för att uttrycka något man gärna vill säga, men som någon annan redan sagt så bra att det känns onödigt att uppfinna hjulet på nytt. Det kan förstås verka tjatigt och allt annat än kreativt, men en av livets bistra sanningar är att “vad som har varit är vad som skall komma, intet är nytt under solen”. (Läs Predikaren i Bibeln om du inte gjort det förr, där finns mycket värt att begrunda.)

Just nu tänker jag på två citat av okänt ursprung. Det första:

I’m not lazy. I’m just on my energy saving mode.

Det betyder ungefär “jag är inte lat, jag är bara i energisparläge” (eller om det heter “på”? Prepositioner är min stora svaghet när det gäller språk.) Det passar väldigt bra som beskrivning på mig under det senaste året. Och ändå håller jag med vännen ari, som hävdar att det är betänkligt att per definition se lättja som någonting negativt. Varför skulle det vara negativt att vara lat?

Jag antar att det beror på vad man läser in i begreppet, även denna gång. Om man är negativt lat kanske det handlar om att man utnyttjar andra och inte gör rätt för sig. Hur man nu sen kan avgöra när man har gjort rätt för sig. Vad som är rimligt. Det får mig också att tänka på ett citat, eller vad jag nu ska kalla det. Det var för över 30 år sedan, då en tant frågade mig om min mammas jobb, som speciallärare, vad det innebar. Och jag förklarade att mamma jobbade med elever som hade läs-, skriv- och talsvårigheter. “Så di ji int bara ilak å int vill lär si”, konstaterade tanten. (De är alltså inte bara elaka och inte vill lära sig.) – Nej, bekräftade jag. Och föreställde mig i mitt inre hur man månne är beskaffad om man är elak och inte vill lära sig. Att man på pin kiv låter bli att ta åt sig undervisningen och stänger öronen för att absolut inte fånga upp något? Nåja.

Men sen tänkte jag på skillnaden mellan energisparläge och lättja. Jag tror faktiskt att det är så att jag måste komma över behovet av att befinna mig i energisparläge innan jag kan vara lat. På ett positivt sätt lat, alltså ta det lugnt och inte ta åt mig alla världens måsten och sorger att bära på mina späda axlar. Energisparläget tvingar mig, vänligt men bestämt, att ta det lugnt, och det är liksom inte samma sak som att frivilligt välja att vara lat. Intressant. Jag ser fram emot att vara lat. Sen, nångång.

Det andra citatet:

Everything happens for a reason, but sometimes the reason is that you’re stupid and you make bad decisions.

Det var bland det roligaste och mest träffande jag läst på länge. “Folk” tröstar sig tappert med att det finns en mening med allt. Och ibland är visst meningen att man ska se att man är korkad och har fattat dumma beslut och därför får lov att ta sig igenom konsekvenserna av detta 😀

Hårt men förmodligen sant. Och “this too shall pass”.

I lövsprickningens tid, min favoritårstid…

 

 

tryck 1….

Idag skulle jag ringa i ett litet ärende till hälsostationens sjukvårdsrådgivning. Det tycks bli mer och mer invecklat. Förr ringde man ett lokalnummer direkt, och var det upptaget så var det. Man fick försöka på nytt om en stund. Och det kunde rent av hända att någon svarade fastän det inte var telefontid, även om det är lite betänkligt att göra så, eftersom det inte är riktigt rätt mot vare sig patienten man har i mottagningsrummet och patienten i telefonen att man diskuterar så att saker som kan sortera under tystnadsplikten hörs. Nå, i ett mellanskede har det varit så att man har fått höra “ni är i kö”, sagt av en automatröst, och så har man fått lyssna på musik tills någon har svarat.

Nu är det tydligen inte längre så. I stället svarade en automatröst något i stil med att om du vill tala med någon vid hälsostation x på svenska, tryck 1, om du vill tala med någon vid hälsostation y på svenska, tryck 2, jos haluat puhua… osv. – Oj nä, tänkte jag, plötsligt pinsamt tekniskt okunnig. Min telefon har en sån där stor display, där man förvisso kan få fram siffror som man kan blippa på, men hur gör man mitt under ett pågående samtal för att få fram dem? Jag glodde på telefonen och missade en hel del av det som automatrösten rabblade upp, och så tänkte jag att jag förstås kan dra ut det fysiska tangentbordet som finns på telefonen och knappa in siffrorna där….. men vad var det nu jag ska välja för att komma till hälsostation x och på rätt språk (onödigt att besvära dem med att prata finska med mig)… månne jag måste ringa upp på nytt så att jag får höra budskapet från början… Men så hörde jag att automatrösten föreslog att man kan tala in ett meddelande efter pipet och ange sitt telefonnummer, så ringer någon upp efter kl 12. Lättad gjorde jag så, jag talade in ett meddelande och väntade snällt i tre timmar, varefter en trevlig hälsovårdare mycket riktigt ringde upp. Visserligen från “fel” hälsostation, kanske jag hade missat nåt då jag i min förvirring inte lyssnade  på hela budskapet, men jag fick vänligt och gott bemötande och ärendet reddes ut så långt det gick för tillfället (fortsättning följer i morgon, för det fanns ju inga läkartider kvar till i dag, och så fanns det andra omständigheter som måste beaktas också….). Det var ju tur att jag fick hjälp och inte blev ombedd att ringa på nytt i morgon och göra rätt då 🙂

Nåväl. Det är säkert väldigt bra att sortera samtal så där och tanken är väl att man ska få hjälp på sitt modersmål och från rätt ställe. Men om det var så där förvirrande för mig, hur råddigt ska det då inte vara för äldre personer eller för personer som hör dåligt… eller är ännu o-tekniskare än jag…

oj…

…jag fick en sån här

av Lillsickan Det var oväntat, jag som är så o-flitig på bloggen nuförtiden… tack i alla fall! Jag tycker fortfarande om att skriva och läsa bloggar, även om jag använder mina krafter till annat nu.

Att ha fått en sån här utnämning medför tydligen att man själv ska rekommendera fem bloggar 🙂 Jag minns att jag gjort något liknande för rätt länge sen, så nu gäller det att ta en funderare och rekommendera fem andra än de jag gjorde då, tänker jag. Det blir inte bloggar från bloggen.fi den här gången.

1. Kristinas blogg http://litenhimmel.blogg.se/ Jag har känt Kristina sen hon var liten, och det är trevligt att följa med när hon skriver om sitt liv och sin lilla familj. Dessutom har hon födelsedag idag, grattis! 😉
2. Evelinas blogg http://evelinaknipstrom.com/ Evelina har jag också känt sen hon var liten. Jag gillar att läsa om Evelinas liv och tankar. Både Evelina och jag tycker mycket om att skriva, men Evelina har satsat mera på ett skönlitterärt författarskap medan jag tycks ha hamnat i det akademiska skrivarfacket. Det vi däremot INTE har gemensamt är Evelinas passion för skräckfilmer, jag är livrädd för såna 😉
3. Carstens blogg http://www.carstenschalesreflektioner.n.nu/ För den som gillar underfundig prosa och filosofi.
4. Tomas blogg http://tomaskarls.wordpress.com/ En föredetta bloggen.fi-are som jag har haft förmånen att lära känna också IRL efter att vi “träffades” här i bloggosfären. Tomas skriver inte så ofta längre, men när han gör det, skriver han underhållande och intressant.
5. Bambis blogg http://bambinapiccola.papper.fi/ Jag träffade Bambi för några år sedan, då hon gav sig till känna som en av mina bloggläsare. Trevligt ❤ och numera har hon alltså själv också en blogg. Att ha fått bli bekant med människor i olika åldrar tack vare bloggen är en verklig överraskningsbonus.

Jaha, det var väl den lunchpausen, det… man ska inte äta framför datorn, sägs det, men faktum är att det är riktigt avkopplande och trevligt att göra så ibland (om man bortser från allt skräp man får mellan tangenterna och alla fläckar man får på skärmen…)