vila

Ur gropen viskar jag:

Det är ingen fara med mig

jag bara orkar inte

En dag kommer jag nog att orka igen

orka lyssna

orka trösta

orka engagera mig

orka vara den glada

orka diskutera

orka vara den som är stark och bär dig när du är svag

Men inte just nu

Be mig inte förklara

jag är ingen förklaring skyldig

inte gällande de val jag gör

inte gällande det jag låter bli

inte gällande det jag tycker är viktigast i livet

Jag står för dem

det räcker

just nu orkar jag bara inte

jag måste få vila här

och titta på molnen

och äta tårta

Jag kommer nog igen

sen

suuupernice

…var det att vara till Texas. Svårt att fånga med några ord. Här ser ni hotellet, här ser ni info om själva staden och här ser ni info om konferensen.

Nu var jag smart, va? 😉 sparade många bokstäver. Skämt åsido, det var en upplevelse, till största delen av den positiva sorten. Vackert ställe, bra konferens och intressanta nya bekantskaper. Akademiskt sett var kanske det bästa att jag blev uppmanad att skriva en artikel i The International Journal for Human Caring på basen av mitt föredrag. Personligt sett var det bästa… ja, det måste nog ha varit de nya bekantskaperna. Det finns så många underbara människor i världen. Vi var deltagare från olika delstater i USA plus 10 länder till. Fyra stycken från Finland, eller egentligen fem, för en av våra ÅA-kollegor jobbar i Norge numera så hon representerade Norge den här gången. Professionellt sett var det bästa alla små tips som jag fick för min egen undervisning.

Supernice var det också att delta i Nice Run i Vasa i går. Underbart väder för picknicken efter loppet! Och jag hoppas det blir nice i morgon också då jag ska på studenttrettioårsjubileum till Karleby… 30 personer från ABI-81 vid Karleby svenska gymnasium ska återförenas för en kväll. Och träffa en av våra klassföreståndare också.