nytt år, nya möjligheter

Fast nya möjligheter har man väl alltid, bara man ser dem. Men, jag gillar ju måndagar, eftersom de känns fulla av oanade möjligheter och ger en känsla av nyfiken förväntan, och visst är det på samma sätt med ett nytt år. Vad kommer att hända under det nya året?

För övrigt ger jag inte mycket för mina bloggläsares fjärrskådargåvor 😀 jag har fortfarande inte hittat det där förbaskade kvittot på pulsklockan. Vilket påminner mig om att jag ska försöka än en gång med att ladda den och se om den besinnat sig nu då den fått vila i frid i ett par veckor. Den har TVÅ ÅRS garanti, läste jag på förpackningen, som jag har i behåll… och det var i början av februari som jag köpte den, enligt bloggen.

Det jag absolut ser mest fram emot under 2017 är Personal Trainer-utbildningen, som börjar den 20.1. Mindre än två veckor kvar! Det ska bli spännande att se vad jag ska få lära mig, vilka mina medstuderande är, hur det kommer att kännas att vara studerande samtidigt som jag jobbar som lärare… Visst, det sistnämnda gjorde jag ju också när jag gick rektorsutbildningen, så det blir inte helt nytt. Men den utbildningen försiggick i Academill, där jag också jobbar, så det blir ändå helt annorlunda att vara studerande vid Norrvalla. Och Solvalla, vissa moment i utbildningen är gemensamma för Norrvalla och Solvalla. Om jag har räknat rätt är det tre gånger jag ska dit, och dit har jag aldrig varit, så det blir också en ny upplevelse.

Marion frågade vad FISAF står för, jag ska ju bli FISAF Personal Trainer, och pinsamt nog kunde jag inte svara, fastän jag nog läst det i något skede. Ännu pinsammare nog har jag redan lyckats glömma det, så jag får kolla en gång till: Federation of International Sports, Aerobics and Fitness. (Det var “federation” jag hade glömt nu.)

Efter den första delen av utbildningen kan man kalla sig Fitness Assistant, och har “kapacitet att fungera i gymvärlden med att instruera ”vanliga” ”friska” människor”. På många sätt har jag ju den kapaciteten redan, men jag är rätt okunnig när det gäller att använda gymmaskiner, så jag ser fram emot att få lära mig mera om det. Planera program där man använder sig enbart av kroppsvikt och eventuella tillbehör som hantlar, gummiband osv. kan jag redan, men det går givetvis alltid att lära sig mera och att få nya tips och mera kunskap också om sånt!

Nå, det är ju inte 20.1 än, så visst ska jag hinna vara med om trevliga saker före det också. I morgon har jag spinning och bodypump som vanligt, och så kör den ena av mina måndagszumbagrupper igång efter jullovet. Den andra gruppen får lov att vänta en vecka till pga. utrymmesproblem.

Tisdag blir det vanligt ÅA-jobb, med full rulle eftersom jag dessvärre får börja med att ta igen det jag missade under julveckan, då jag var sjuk. Onsdag morgon kör jag igång med tidig morgonspinning, jag har bytt det där med varannan fredagsmorgon till varannan onsdagsmorgon pga. att PT-utbildningens närstudier är förlagda till fre-sö. Sen blir det ännu en vanlig arbetsdag vid ÅA, utan kontaktundervisning ännu, det tar ett par veckor tills jag har nåt sånt. Ingen spanska på kvällen, vi börjar först följande vecka. Men det skulle vara dags att göra missade läxor så småningom… 🙂

Torsdag ska jag på Fustra-träning och hoppas att jag inte har styvnat till alltför mycket under ledigheten. På kvällen inleder jag min Arbiszumba i Sundom. Fredag är ledig dag. På lördag ska jag delta i lanseringen av Bodypump-program nr 100 vid Sports gym, och på söndag är jag ledig.

Härligt med omväxlande veckor, och viktigt med lediga dagar! Välkommen, 2017!

Advertisements

Vonnes adventskalender lucka 11 – du är värdefull

Igen uppmanar den alternativa julkalendern till något jag inte kan göra idag. “Lämna en anonym lapp med ett glatt budskap någonstans, typ “Du är värdefull”. Eller, visst kan jag göra det, men eftersom jag är hemma idag, och behöver få vara hemma, blir det inte särskilt anonymt om jag lägger fram en sån lapp.

Hursomhelst, det här för mig tillbaka till det jag skrev i lucka 7, om den fina julkalendern vi har på mitt ena jobb, det vid Ladies Club & Spa. Hittills har jag fått fyra fina, glada budskap att värma mitt hjärta med ❤ Hoppas de andra blir lika glada över lapparna jag har skrivit till dem!

img_2469

ett steg framåt… eller två

Det första steget: en preliminär hemsida för mitt företag Wonnes wellness. Titta gärna in och ge feedback! Hemsidan är gjord av Maria Norrlin-Asplund, som har företaget Celma, och fotografierna är tagna av Maria Frände, som bloggar om finheter, vardag och foto under signaturen Tidstjuven. Tack till er för all hjälp!

img_8032
Nu är det bara att spinna vidare, hö hö (foto: Maria Frände, plats: Wasa sports club/Ladies club & spa)

Och tusen tack till Michaela och Malin, som via sin Projekt framgång-podd och sina bloggar har inspirerat och stöttat mig att komma så här långt! Pussar och kramar till er ❤ Utan er hade jag nog t.ex. inte riktigt fattat vitsen med att få till en fin hemsida…

Så småningom ska det väl bli en aktiv blogg på hemsidan också. Om välbefinnande. Jag ska peta in den på fb-sidan för Finlandssvenska bloggare när det blir aktuellt.

Det andra steget: mitt bokmanuskript har fått positiv feedback. Hm, Scriptum har manuskript-deadline den 31.10. Hinner jag? Vi får se!

 

 

företagsam höst

Hösten har kommit igång, och jag med den, skulle man kunna säga. Flera av sommarens aktiviteter och föresatser har legat lite på is. Men, så ska det få vara. Jag håller fast vid tanken om att inte ta stress för det ena eller det andra. Att ta en sak i taget. Att sova, äta… ja, ni som känner mig eller brukar läsa min blogg vet vilka fem (sex) saker jag prioriterar.

September har verkligen varit en aktiv månad för mig. Så aktiv att jag känner det som att “vad jag än blir inbjuden till och av vem i oktober så kommer jag att tacka nej”. Vi får se hur det blir med den saken.

Vad har jag gjort i slutet av augusti och hittills i september?

I månadsskiftet augusti-september hade jag en riktigt omväxlande vecka, då mina egna gym- och jumppatimmar inte ännu kört igång. Jag hoppade in och höll sex timmar vid Sports gym: RPV, spinning, bodypump, spinning igen, core och stretching. Jag var med hunden till veterinären för den årliga vaccineringen och hälsokontrollen. Hon var jätterädd, hunden alltså, det är hon alltid när man är hos veterinären, men allt gick bra och veterinären klagade inte på hennes vikt *puh*. Lite tandsten hade hon, men det behöver inte åtgärdas än. Och man behöver inte hålla på och borsta hundens tänder. Tur, för det har jag inte gjort.

img_2117

Här har jag snott Sandra Holmängs foto, jag fick stylingshoppa med henne via Voga Styling, det var en trevlig upplevelse. För några dagar sen hade vi också en smink- och fotograferingssession, jag väntar med spänning på att få bilderna 🙂 Det var jättekul att agera fotomodell. Förr tror jag att jag skulle ha varit väldigt nervös inför en sån sak och känt mig obekväm, men efter allt poserande som sambadansare är jag så van vid att bli fotad i tid och otid att det liksom inte bekommer mig längre.

På jobbet har jag hållit handledningar, suttit på möten, filat på en konferensposter, skrivit på artiklar och förberett undervisning. Jag börjar min undervisning i klass först på tisdag. Hittills har det till min lättnad gått riktigt bra att jobba två hela dagar i stället för tre sextimmars dagar.

Och så har jag ju filat på mitt nystartade företag, Wonnes wellness. Jag ska få hjälp med att göra en fin hemsida så småningom, men jag började iaf med en blygsam facebooksida för att ha någonting att visa upp. Wonnes wellness ska byggas upp under ett och ett halvt år, dvs. den här höstterminen plus 2017, då jag ska gå Norrvallas FISAF Personal Trainer-utbildning. Sen får vi se om företaget blir min huvudsyssla eller fortsätter att vara en bisyssla. Jag har skaffat bokförare, konto, nytt avtal med gymmet (fakturera i stället för att vara timanställd)… och vad mera? Funderat, antecknat och funderat igen. Och gått på reikikurs! Jag kan alltså även ge reikigrundbehandlingar nu. Reiki är lite som massage, fast “snällare”, fungerar lugnande och hjälper kroppen att läka sig själv. Att slappna av och sova bättre, t.ex. Beröringen kan också verka smärtlindrande.

När man ska starta ett företag ska man räkna upp vad företaget kan komma att syssla med, vilket inte är det enklaste. Så det är bäst att dra till med så mycket som möjligt. Inte begränsa sig, ifall man inte vill vara väldigt begränsad, förstås. Så här står det i utdraget ur handelsregistret:

Multibransch. Hälso- och motionstjänster: gruppträningspass, individuella träningspass, friskvård; hälsorådgivning, stödjande/vårdande samtal, kompletterande vård såsom reiki, massage m.m.; föreläsningar, egenproducerat material (skriftligt, filmer m.m.), konsultuppdrag, aktionsforskning; e-tjänster såsom kostrådgivning, stödjande/vårdande samtal, motionsrådgivning m.m. 

Se där har jag något att bita i. Nu är det “bara” att marknadsföra sig och få kunder, eller nåt. Jag har ju redan mina gruppträningspass, fem varannan vecka och sex varannan vecka förutom extra inhopp då och då. Men jag har inte någon individuell kund än, även om flera har visat intresse.

Priser, då? Det jag hittills har fastslagit, på basen av vad jag har sett att andra företag tar för liknande tjänster, och på basen av att jag inte är momsskyldig (än iaf) är:

  • e-tjänsterna kostar 100 €/mån, då ingår planering och uppföljning av t.ex. kost- och motionsråd
  • Reiki-grundbehandling kostar 35 € och kan utföras hemma hos mig eller hemma ho kunden.
  • Den övriga prislistan är under planering.

Hittills har företaget bara haft utgifter, inga inkomster… men snart ska jag skriva min första faktura. Den största utgiften var för en musikspelare, sen har jag också betalat för reikikursen och beställt ett massagebord. Det är spännande tider jag lever i! Men jag tar en dag och en sak i taget, det finns hur mycket som helst att göra också fastän det är en liten bisyssla för en person.

ångest över att återvända till jobbet efter semestern?

Nä, faktiskt inte. Nu är det ju inte riktigt hel-dags för mig än, jag återvänder till ÅA först den 16.8. Men i morgon bitti kl. 06:45 sparkar jag igång med spinning vid Wasa sports club, närmare bestämt vid Ladies club & spa. Och vet ni, det känns faktiskt inte ett dugg ångestladdat.

IMG_0001

Lite rampfeber kan jag fortfarande ha ibland när jag ska hålla ett motionspass. I synnerhet om det är länge sen sist, och jag ska hålla koreografiberoende pass som Bodypump eller Zumba Fitness. Men spinning, där är det inte hela världen om jag av misstag sitter ner när jag hade planerat att vi ska stå eller tvärtom. Det är jag som bestämmer, och det är tillåtet att improvisera. Skönt.

Jag antar att jag kommer att ha en grym träningsvärk under veckoslutet, då jag inte suttit på en spinningcykel (eller annan cykel heller, för den delen) efter midsommar. Men, det är smällar man får ta, och träningsvärk är övergående.

Jag har funderat en hel del på den där återvända-till-jobbet-ångesten som folk tydligen har, eftersom det skrivs en hel del om den i diverse media. Faktum är att jag inte kan minnas att jag skulle ha haft ångest just för att återvända till jobbet efter semestern. Lite pirrig förväntan, jo, men inte ångest.

Däremot har jag nog haft varje-morgon-när-jag-ska-till-jobbet-ångest. I synnerhet under de år då jag bytte jobb eller hoppade in som vikarie då och då. Och den ångesten var relaterad till prestation. Kommer jag att klara av jobbet idag? Kommer folk att tycka att jag gör ett bra jobb? Tänk om det händer något allvarligt, som är mitt fel?

Det kan ju hända att såna här tankar är extra påträngande då man har jobb där man faktiskt kan åstadkomma skada, vilket jag har haft, både när jag jobbat som lantbruksavbytare och när jag jobbat inom vården. I värsta fall kan nån (djur, människa) dö, om man ställer till det riktigt dumt. Eller så kan man själv bli skadad – t.ex. sparkad av nån rädd ko eller få på käften av nån arg patient.

Livsfara har däremot inte funnits eller känts akut i mitt nuvarande jobb, varken för mig eller för mina studerande. Ok, det förekommer skolskjutningar i världen, men jag har aldrig gått omkring och varit rädd för såna. Däremot har jag nog haft jobbångest även i detta jobb. Inte för att återvända från (sommar)semestern, då har man hela läsåret framför sig och all tid i världen, känns det som, åtminstone för mig. Mera under intensiva perioder med deadline på deadline, då jag vill gå att lita på och orka och hinna hålla det jag lovat.

Hursomhelst, varför skulle man ha ångest för att komma tillbaka efter semestern? För att man haft för kort ledighet och fortfarande känner sig utarbetad? För att man inte tycker om sitt jobb? För att man tror att man presterar dåligt? För att man ogillar sina arbetskamrater eller sin chef? För att barnen ska till dagis och de kommer att vara trötta och sura innan de blir vana att stiga upp igen? Eller?

Kan nån berätta för mig vad det är som känns angstigt?