sevendays matlista

Mat är: nödvändigt. Äta bör man, annars dör man. Äter gör man, ändå dör man. Fast kanske lite senare.

Fick jag äta endast en rätt livet ut skulle det vara: sallad, om det är tillåtet att variera den. Och det utgår jag ifrån. En av mina f.d. arbetskamrater sa en gång att hon inte vet om hon har sett mig äta mat nån gång, bara sallad 🙂 Visst är varm mat också bra, men jag tycker ändå mest om kalla sallader med mycket grönsaker och något trevligt protein därtill.

Lunch vid Café de Paris, Rewell Center, Vasa

Det här äter jag inte: hm. Vad skulle det kunna vara? Något som jag inte smakat, kanske. Ostron? Valspäck? Så undviker jag icke-ekologiska äpplen eftersom jag fått allergiska reaktioner av såna ibland.

Min favoritrestaurang: oj, det blir svårt. Jag tycker om så många. Men om jag tänker mig en restaurang som är förknippad med både god mat och trevliga minnen, så blir det t.ex. …jaha, never mind, den tycks ha stängt 😦 och följande som dyker upp i minnet har också stängt… 😦 Nu vet jag! Raawka i Vasa!

Sallad förstås. Med världens godaste hummus. Och en smaskig kaka till efterrätt!

En stark matupplevelse: kanske när en av sönerna och jag delade på en pannpizza vid Rosso och valde jalapeño som en av fyra fyllningar. Det var liksom inte bara nån enstaka strimla jalapeño på den pizzan… den var översållad med blekgröna ringar. Trots att vi gillar starka kryddor blev det så starkt att vi petade undan ett antal…

Min relation till mat: egentligen äter man ju för att leva, men jag lever också för att äta. När jag går och lägger mig om kvällarna tänker jag redan med förtjusning på vad jag ska äta nästa dag, trots att jag oftast avslutar kvällen med en rejäl grötportion. Mitt liv och min glädje består till stor del av att sova, äta och träna.

På morgonen äter jag: ofta kvarg, müsli och frukt eller bär.

Hemlagad müsli med gojibär. 

Min paradrätt i köket: det var svårt. Jag är ju bra på att laga mat, hö hö, så att välja ut något som jag gör extra bra är inte så enkelt. Ibland lyckas det bättre, ibland sämre. Kanske något så enkelt som köttfärslimpa med klyftpotatis och kantarellsås?

Det här tycker jag om dieter och matföreskrifter: bra, om de är anpassade till just den personen. Att en viss mathållning passar en person betyder inte att den nödvändigtvis passar alla. Jag äter t.ex. mera än många andra damer i min ålder, eftersom jag är mera aktiv än den genomsnittliga 54-åringen. Jag äter också mera proteiner än vad de generella kostråden förespråkar. Dessutom kosttillskott. Allt detta råkar passa mig, men när jag själv ger kostråd via mitt företag Wonnes wellness  så är råden alltid individuellt anpassade, jag har inga färdiga listor som jag delar ut.

müsli med pepparkakssmak och råchoklad med dadlar

Det är inte första gången jag skriver om min hemlagade müsli, och kanske inte sista gången heller. Jag gillar att göra egen müsli, då vet man vad man har haft i och kan undvika en hel del extra socker.

Grundreceptet:

• 3 msk kokos- eller raps/rypsolja
• 2 msk flytande honung
• ca 6 dl gryn, frön och/eller nötter
• någon trevlig krydda enligt önskemål (oftast använder jag kanel och vanilj)
• torkad frukt eller torkade bär, hackad mörk choklad… endast fantasin sätter gränser

Ugnstemperatur 175 grader. Jag börjar med att klicka ut kokosolja och honung på ett bakpapper (eller ett sånt här Tupperware-silikonunderlägg som skymtar under den färdiga massan på bilden med träspateln). Sen fyller jag på med frön, gryn etc. Den här gången blev det 2 dl chiafrön och 4 dl havregryn med vetekli. Och så testade jag med färdig pepparkakskrydda i stället för kanel. Om du vill använda vanilj, så är det bäst att tillsätta den i den färdiga müslin, eftersom en del av vaniljaromen annars dunstar bort i ugnsvärmen.

Varför kokosolja? Hälsofördelarna lär vara många: den anses bl.a. kunna balansera insulinnivåerna; den innehåller vitaminer, mineraler och proteiner och sägs även ge en god mättnadskänsla. (Matvrak som jag är, kan jag dessvärre inte hålla med om det sistnämnda.)

Varför honung? Jag föreställer mig att det är lite bättre med honung än med raffinerat socker, och vill gärna ha lite sötma i min müsli. Honungen bidrar tillsammans med kokosoljan också till att müslin blir knaprigare än om man enbart rostar torra gryn och frön. Jag gillar Mieleinens honung, därför att den innehåller fibrer och hålls flytande. Andra honungssorter brukar sockra sig efter en tid och blir svåra att få ur flaskan.

Varför chiafrön? Chiafrön innehåller flera goda fettsyror, vitaminer och mineraler. De är också bra för matsmältningen (i måttlig mängd). Kom ihåg att man också ska dricka tillräckligt – frön, gryn osv. kan verka stoppande om de inte får tillräckligt med vätska att “simma i”!

Varför havregryn? Havre är bra för hjärtat, blodtrycket och midjemåttet. Min favorit är Nalle Kuntokaura (inlägget är inte sponsrat), dem använder jag till min kvällsgröt också. Kuntokaura innehåller vetekli (förutom havre).

Varför vetekli? Mera nyttiga fibrer (och kom ihåg att dricka…).

Ska man vara riktigt hälsosam så är det väl bra att köpa specialkanel också, men det har jag hittills inte gjort. Det blir ändå så små mängder jag använder.

Efter att müslin har rostats i ca 15 minuter (rör om emellan) och fått lite färg, tillsätter jag övrig smaksättning. Den här gången blev det ca 1 tsk vanillinsocker, ca 2 msk havtornspulver och ca 1 msk spirulinaalger. Inte så estetiskt, men helt ok smakmässigt.

Varför havtorn? Havtorn innehåller bl.a. massor med C-vitamin.

Och, varför spirulina? De lär också innehålla en massa nyttigheter, bl.a. protein, men smakar dessvärre inte så gott. Tillsammans med allt möjligt annat försvinner lyckligtvis den dammiga smaken.

Helst äter jag min müsli med naturell mjuk kvarg eller yoghurt. Och färska bär eller frukt. Bärsäsongen har inte kommit igång än, så jag höll till godo med banan. Ungefär 3 msk müsli till en portion, mer behövs inte. Det hade jag lite svårt att ta till mig i början – jag tänkte mig mera att jag skulle äta müsli med t.ex. yoghurt än yoghurt med müsli. Müsli är koncentrerad, kalori- och näringsrik mat, frånsett alla kostfibrer, så en större dos kan ge magproblem.

Råchokladen då?

Grundrecept:

• ca 1 dl kakaosmör
• ca 4 msk (rå)kakao
• ett par nypor hälsosamt salt (jag använder Puhdistamos mineralsalt eller himalayasalt)
• 2 msk honung

Smält kakaosmöret och rör i kakao, salt och honung. Chokladen är helt ok som sådan, men det är roligt att experimentera med tillsatser. Nu använde jag kokosdadlar. Jag skar varje dadel i ca 3 bitar, hällde bitarna i en plastklädd form och så hällde jag kakaosmeten ovanpå. In i kylskåpet att stelna. Sen är det bara att bryta chokladen i bitar och t.ex. avnjuta ett par bitar till morgonkaffet 🙂

 

närbild

Mitt kortaste blogginlägg nånsin? En bild av min kvällsgröt.

Vonnes adventskalender lucka 2

Det gick ungefär som jag tänkte i går med uppföljningen av den alternativa julkalendern. Jag höll inte upp dörren för någon, och hjälpte ingen att bära. Jag missade ett möjligt tillfälle till det första, ett tillfälle som jag kanske inte hade noterat om jag inte varit extra uppmärksam på det där med dörrarna. Jag gick förbi Röda Korsets kontor, då en dam med rollator kom ut genom dörren. Hon var redan halvvägs ute och jag halvvägs förbi då jag tänkte att jag kunde ha stannat och hållit upp dörren för henne. Lite dåligt samvete fick jag allt för att jag inte bromsade in, tog några steg tillbaka och hjälpte henne. På kvällen gick det mycket riktigt så att det var en kursdeltagare som höll upp dörren för mig och alla mina grejor i stället för tvärtom…

Dagens utmaning lyder: laga mat till någon. Dessvärre lär det inte bli av idag, inte ens att jag skulle laga mat till mig själv. Ikväll ska jag på finmiddag, så jag kommer inte att laga mat. Annars lagar jag mat till familjen de flesta fredagar, så det känns ganska mainstream. Över lag gillar jag ju att laga mat. Kanske den där utmaningen borde innebära att man ska laga mat till någon som man inte lagar mat till i vanliga fall? Hm.

Hursomhelst, jag lagar gärna mat. Med mycket kärlek och grädde i såsen. Och mycket grönsaker. En annan dag.

Att laga mat och att äta är naturliga saker, och inget att göra någon större affär av. Samtidigt kan det ju vara ett sätt att visa omsorg. Och att ta emot omsorg, när man blir bjuden på mat.

I morgon ska jag faktiskt laga mat till någon, kan man säga. Vi ska ha knytkalas på ett av mina jobb, och jag har lovat att ta med mig skinkpaj eller någon annan sorts salt paj. Och nu kommer vi lite in på det där med att det kan vara svårt att laga mat med omsorg till andra. Är någon av mina arbetskamrater allergisk mot något? Borde pajen/pajerna vara glutenfri/a, mjölkfri/a, sojafri/a, sockerfri/a… det blir lätt invecklat 🙂 Jag får försöka hitta något bra recept. Och nej, jag stressar inte över den saken, jag ser fram emot vår lilla julfest!

När jag lagar mat till mig själv ser det ofta ut ungefär så här.