Zumba®Fitness med mig!

Det känns lite fånigt att skriva om det här nu då jag sitter och hostar och snörvlar och är sjukskriven pga. förkylning, men vi ska tro att förkylningen ger med sig till nästa vecka. Då inleder jag nämligen höstens zumbatimmar vid Åbo Akademi i Vasa. Närmare bestämt tisdagen den 8.9 kl 16:30 i gymnastiksalen i Academill (D-sidan, sjätte våningen). Zumbatimmarna är öppna för allmänheten, och man kan prova på gratis en gång, men om man vill delta flera gånger ska man betala en motionsavgift till ÅA. Storleken på avgiften beror på om du är studerande, personal eller utomstående. Om jag minns rätt är det 22 € för studerande, 40 för personal och 60 för utomstående, och då får man delta i alla motionsevenemang som ordnas av ÅA-motion under hela läsåret.

Det finns olika typer av zumbatimmar. Alla zumbatimmar hålls av licensierade instruktörer. De som jag håller är alltså Zumba®Fitness, vilket innebär att det är rätt mycket fart och fläng under timmen. Zumba®Fitness är inte danslektioner, vi använder olika danssteg främst från latinska danser och kombinerar dem med konditionsträning av aerobic-typ. Man kan sammanfatta det som pulshöjande motion av partytyp, kanske 🙂 tanken är att det ska vara kravlöst och roligt samtidigt som svetten rinner och konditionen upprätthålls eller förbättras.

Du är väldigt välkommen med om du har tid och lust och befinner dig i närheten!

På bilden är jag tillsammans med Zumba Jammer Anssi Heikkilä, som håller s.k. jam sessions där zumbainstruktörer kan få tips och inspiration. En typ av fortbildning, kan man säga!
På bilden är jag tillsammans med Zumba Jammer Anssi Heikkilä, som håller s.k. jam sessions där zumbainstruktörer kan få tips och inspiration. En typ av fortbildning, kan man säga!
Advertisements

tandläkarbesök

En sak som jag rätt snabbt fick avklarat på min borde-lista är att jag beställde tid till tandläkaren. Det här med tandläkarbesök är en intressant sak. Man är beroende av sin tand- och munhälsa varje dag, ändå är det många som har obehag för att gå till tandläkaren.

(Och nu drabbas jag av språknoja: heter det gå till tandläkaren? Besöka tandläkaren? Jag ska ju inte promenera dit… Öh.)

Hursomhelst. Jag har aldrig haft obehag för tandläkarbesök, inte mer än för andra hälsovårdsbesök i alla fall. Kanske för att jag inte brukar ha hål i tänderna eller tandvärk. Kanske för att man kan få bedövning om det ska borras. Trots att jag är rätt tålig och t.ex. aldrig har velat ha bedövning då jag fött barn, vill jag ha bedövning genast om tandläkaren ska göra mera än titta och putsa. Vissa säger att bedövningssprutan gör mera ont än lite borrande, men jag tar ändå hellre sprutan.

Den här gången borde det inte vara något som behöver bedövas eller borras. Lite tandsten brukar jag ha. Jag har några små plomber men inga nya hål, såvitt jag vet.

Intressant också det här med varför vissa får hål i tänderna, andra inte. Antagligen är saken till stor del genetiskt betingad. Jag har bra tandsort, maken har urusel tandsort och lyckligtvis har barnen ärvt mina starka tänder, fastän de i huvudsak brås på sin far när det gäller utseende. Sen har jag också tagit till mig rådet om att man inte ska småäta, det är inte bra att utsätta tänderna för syraangrepp många gånger per dag. Och jag dricker vatten om jag är törstig, inte saft eller liknande.

Måndagar är numera mina uträtta-ärenden-dagar, följaktligen är det en måndag (7.9) som jag ska till tandläkaren. Jag hoppas på att än en gång få konstatera som det sades i tandkrämsreklamen då jag var barn: “Reikiä – nolla!”

fantasier om framtiden

Fina Christina m.fl. skrev om hur livet skulle kunna se ut om tio år. Det fick mig att tänka på en sak som jag skrev som en anteckning på facebook, då jag nappade på nån sån där “skriv om hur ditt liv kommer att se ut när du är xx år”-utmaning. Jag fick åldern 69. Så, jag kör anteckningen i repris här: (originalet skrevs den 23 augusti 2011)

Den tjära tant Tuija gav mig åldern 69 år att fantisera om, tack för det! När jag är 69 år har jag varit pensionär i 6 år. Någon särskilt stor pension har jag inte, men det gör inget, jag har aldrig brytt mig så mycket om materiella ting, även om en del såna kan vara trevliga att ha. Det var nog bra att jag fick möjlighet att jobba deltid och kunde ägna en hel del tid åt annat som jag tycker om. Extraknäcket som gyminstruktör var roligt, och utgjorde en nyttig omväxling till allt skrivbordsjobb.

Barnbarnen är mycket viktiga för mig, och jag är också glad över att jag hade kunde ta alterneringsledigt och vara mommo på heltid då det första barnbarnet var 1 år. Vi har fortfarande mycket god kontakt, och jag sköter gärna de yngre barnbarnen när tillfälle ges.

Det är skönt att bo i en liten lägenhet i stan. Två rum och kök, egen bastu och inglasad balkong räcker bra, i synnerhet så länge man orkar ha den lilla stugan på landet att åka till när man vill ha lite luftombyte. Stugan är nog nödvändig, jag tror inte att Hasse skulle kunna acklimatisera sig till att bo på det här sättet och inte ha någon tillflyktsort. Det är ju bra att han kan hjälpa pojkarna med lite praktiska sysslor också allt emellanåt.

I stugan har jag min vävstol. Föga anade jag, när jag lade undan vävstolen år 1989, att det skulle dröja ända till 2027 innan jag plockade fram den igen. Men nu får jag väva så mycket eller så lite som jag har lust. Och jag får strunta i trädgården så mycket jag har lust. Det räcker med någon liten urna. Och pelargonior i fönstren, förstås. Så länge Hasse ids klippa gräsmattan må det väl vara hänt, sen tänker jag så en blomsteräng i stället.

Nästa år fyller jag 70. Det ser jag fram emot. Jag tycker fortfarande om att ordna fester, och nu ska den nog bli av, maskeraden jag aldrig ordnade då jag fyllde 50. Ingen särskilt stor fest blir det, kanske en 40-50 personer, det räcker med de närmaste. Jag har inte ännu bestämt vad jag ska klä ut mig till. Men fest, det ska det bli.

Jag tittar på den där tatueringen jag fick i 50-årspresent. Den är lite bleknad och skrynklig, men det gör inget. Jag fick ju testat den saken då också. Eftersom jag fortfarande prioriterar att vara smal och rynkig framom att vara lite klädsamt fylligare i takt med ökad ålder, är jag rätt skrynklig i ansiktet också, och ser kanske lite äldre ut än jag är, men det gör inte heller något. Ålder har ingen betydelse egentligen.

Kalaset får inte bli för dyrt, för när syrran går i pension om några år ska vi äntligen göra den där motions- och hälsoresan vi har talat om så länge. Det ser jag verkligen fram emot, så jag lägger undan en liten slant varje månad för att få råd. Att vända på slantarna lärde jag ju mig när jag var ung, så det går nog, även om det hade varit roligt att kunna resa lite mer och lite oftare. Det var ju bra att familjen fick den där Egyptenresan då för drygt 20 år sen, den blev ett minne för livet.

Man ska följa sitt hjärta, sägs det, och det har jag gjort genom livet, om än inte okritiskt. Jag ångrar ingenting, även om jag kanske gärna hade sett att saker och ting hade varit annorlunda. Det enda jag ångrar är när jag har varit obetänksam och sårat andra. Det är mänskligt, men inte trevligt. Och saker som kunde ha varit annorlunda, de har satt spår och ärr i min hudlösa själ, men det är väl sånt som hör till livet.

Jag har aldrig gett bort mitt hjärta, men det är fortfarande varmt och stort, och mina närmaste, min familj, mina vänner, har alla varsin egen nyckel dit in, och där det finns hjärterum, där finns det stjärterum ❤

Bilden är mest "random" dekoration.
Bilden är mest “random” dekoration.

det var ju de där “bordena”

…som jag åtgärdade snabbare än jag föreställt mig. Utom punkt 2. Att det ska vara så svårt att komma ihåg en telefontid. Man ska ringa mellan kl 9 och 10 om man ska få beställt tid till preventivrådgivningen. Och jag förstår hur det är tänkt – det är bra att få prata direkt med den hälsovårdare-barnmorska som är ansvarig, ibland kanske det inte krävs ett besök för att få svar på något man undrar över. Men ändå, det skulle vara enklare om det gick att beställa tid på flera sätt. Om det fanns ett allmänt telefonnummer där man kunde beställa tid till än det ena, än det andra vid HVC. Eller om man kunde beställa tid via internet, som man kan göra till Terveystalos arbetshälsovård, dit jag hör via jobbet. Suck.

Trots att jag är ledig idag, funderar jag alltså på såna här saker som egentligen hör till mitt jobb, jag undervisar ju nuvarande och blivande vårdledare om administration, organisation, ledarskap m.m. Vad tycker du är bäst när du ska ha kontakt med vården? Telefontid till specialområdet/den bekanta hälsovårdaren? En allmän telefonjour med en sjukskötare som både svarar på  hälsorelaterade frågor och bokar tider? En telefonjour med en sekreterare som inte kan svara på frågor, men som bokar tider? Boka tider via nätet? Annat, vad?

Bilden har absolut inget med texten att göra :)
Bilden har absolut inget med texten att göra 🙂

10-1-lista

…som Carro startat och som jag såg först hos Sandra.

10 saker jag gör varje dag

  • så lite som möjligt (räknas det som en “sak”?)
  • yogar
  • läser fb
  • läser e-post
  • stickar eller virkar
  • äter
  • läser Bibeln
  • går på wc
  • lyssnar på musik
  • (vad svårt det här var) kokar kaffe

9 senaste meningarna från fb-chatten (meh, det kan jag väl inte skriva här, eller? Jag ska kolla… och tar de sista meningarna från de 9 sista chatterna)

  • kompis skickat *tummen upp*
  • kompis skickat “Äsch ja, min printer används för lite för att den ska uppföra sig normalt. Tack!”
  • kompis skickat *tummen upp*
  • jag skickat “Varsågod, det var så lite så *smiley*”
  • jag skickat “Samma här *smiley* jag öppnar aldrig heller såna”
  • jag skickat “*flinande smiley* Kiitos!”
  • jag skickat “Men, folk är svårövertygade på den punkten om de fått för sig att det SKA vara en mamma och en pappa eftersom det är så barn blir till.”
  • jag skickat “Varsågod *smiley*”
  • jag skickat *tummen upp*
  • jag skickat *smiley*

Nåja, det där borde inte ha kränkt någons integritet….

8 smeknamn jag haft genom tiderna

  • Vonne
  • Nonne
  • Jonne
  • Vonnen
  • Snobben
  • Kermit
  • (vad många med 8…) Yvvan-habibi
  • Mutsi

7 serier jag sett (ok, NU blir det retro)

  • Love Boat
  • Happy Days
  • Flying Doctors
  • Dallas
  • Heartbeat
  • Rederiet
  • Fame

6 vänner jag tänker ofta på men talar med mer sällan

  • Benita
  • Gunnel
  • Harriet
  • Börje
  • Carola
  • Simon

5 saker jag gjort på fyllan (härkkas… och nu snackar vi forntid)

  • spytt
  • gråtit
  • hängt på karlar
  • stått och käftat med en brud som jag inte kände, det var hon som började
  • försökt verka nykter och sy på en stramaljtavla (det funkade… inte så bra)

4 husdjur jag haft

  • katten Gullet
  • katten Mirran
  • kaninen Nemo
  • hunden Diiva

3 gånger jag ångrar något jag gjort

  • alla gånger jag snäst i onödan åt mina barn för att jag varit trött och stressad
  • att jag ställt upp så länge på att fortsätta umgås med en person som gjort mig väldigt illa (nu är det slut med den saken, basta!)
  • alla gånger jag gjort människor ledsna i onödan genom min tanklöshet eller okunskap

2 senaste gåvorna jag fått

  • choklad
  • blommor

1 sak jag älskar att göra

  • Träna!

IMG_1463

veterinärbesök

För att fortsätta på min borde-lista – följande sak som jag åtgärdade var att boka tid för vaccinering åt Diiva. Nu är jag inte sponsrad av Västkustens djurklinik, men jag vill ändå gärna passa på att berömma den 🙂

Tidigare brukade vi anlita den kommunala veterinären både för våra nyttodjur (kor och kalvar) och för sällskapsdjuren. I något skede var emellertid veterinären tjänstledig, och hade ingen vikarie på heltid utan andra veterinärer turades om att sköta hans uppgifter. Jag minns faktiskt inte om smådjursmottagningen t.o.m. var stängd, men i alla händelser var det i den vevan som vi sökte oss till Västkustens djurklinik i stället och blev så nöjda att vi har fortsatt där. Djurkliniken har fått ta emot både kaniner, katter och hund från oss. Numera har vi inga kaniner, och katterna har varit friska – enda gången de har besökt veterinären under sina 9 levnadsår är då de kastrerades, så det är hunden som varit orsak till veterinärbesök under senare år. Plus att jag förde dit morbrors katter när de skulle steriliseras och morbror själv inte var riktigt kry. Sorgligt nog dog morbror några månader senare, men det är en annan historia.

Hon gillar INTE att fara till veterinären. En gång blev hon så nervös att hon bajsade på golvet genast vi kom innanför dörren. Stackaren. Inte roligt för matte heller. Lyckligtvis hade jag bajspåsar i fickan och fick snabbt bort högen från mattan.

Nu minns jag inte vad hon ska vaccineras mot, om det är kennelhosta eller rabies eller både och, det är tur att det står i vaccinationskortet. Hursomhelst är det inget bekymmer för mig att ta henne till djurkliniken, vi blir alltid så väl omhändertagna där, oavsett om det är ett rutinbesök eller ett jourbesök.

Kliniken har flera veterinärer. Man kan beställa tid via internet. Det är jättebra, tycker jag, som inte gillar att ringa, och som uppskattar att kunna beställa tid när jag kommer på att jag behöver göra det, oavsett om kliniken har öppet eller inte. Och så får jag alltid en påminnelse per sms om att det skulle vara dags för ett besök, eller om att jag har bokat en tid. Två av veterinärerna är svenskspråkiga, jag brukar beställa tid till någon av dem. När vi kom akut då Diiva hade blivit biten av en annan hund var vi till en finskspråkig veterinär, men hon talade också svenska. Jag är rätt bra på finska, men visst är det tryggt att få använda sitt modersmål.

Det finns också flera djurskötare där. De kan t.ex. klippa klor och ge råd om foder för hunden.

Hm, jag har inte vägt Diiva på jättelänge… hoppas hon inte gått upp i vikt. Jag började nämligen ge henne specialfoder för steriliserade tikar efter att hon lagt på hullet.

På måndag bär det av 🙂 IMG_0106

aktiv dag

Av någon anledning blev jag närapå hyperaktiv idag (för att vara sega jag, alltså). Jag jobbade flitigt och hann dessutom utan bekymmer åtgärda allt utom en sak på borde-listan. Otroligt. Det var säkert effektivt att blogga om den 🙂

Jag vill gärna puffa för evenemanget jag anmälde mig till. Det är inte så att jag tänker skaffa ännu en (motions)hobby, men jag tycker om att prova på än det ena, än det andra. Det jag anmälde mig till är Piloxing of hope i Malax. Instruktör är Ann Franzén. Ann och jag har gått både BODYPUMP- och spinninginstruktörskurser tillsammans. Piloxing har jag bara prövat på en gång tidigare, och då var det “vanlig Piloxing”, inte Piloxing barre, som jag nu också ska få pröva på. Piloxing barre grundar sig på Pilates, boxning och balett – en intressant kombination, eller hur! Man ska använda en balettstång och göra rörelser mot den.

Jag ser fram emot evenemanget, anmäl dig gärna du också om du är intresserad av olika motionsformer och inte har alltför långt till Malax!