bokrecension: När två världar kolliderar

Som omväxling till ljudbokslyssnandet är det trevligt att läsa en bok i pappersversion då och då. Mitt senaste tillskott i pappersboksamlingen är en biografisk kärlekshistoria, När två världar kolliderar av Birgitta Lindholm. Boken är utgiven via Solentro. Jag fick ett recensionsexemplar efter att ha kommit överens med författaren om att recensera hennes bok. Vi vill gärna stöda varandra som författare, jag ser fram emot att så småningom läsa Birgittas recension av min debutroman.

IMG_3519

När två världar kolliderar är en öppenhjärtig berättelse, vars litterära format närmast kan liknas vid dagboksanteckningar eller episk kortprosa. Boken är lättläst, med stor stil och ett jordnära, vardagligt språk. Läsaren får följa Nitta och Niko, dels var för sig, dels tillsammans, under flera decennier.

Det dagboksaktiga språket gör mig stundtals en smula fundersam, självutnämnd språkpolis som jag är. Jag har lite svårt att smälta publicerad text kännetecknad av ofullständiga meningar, växlande tempus och talspråk. Samtidigt utgör stilen något av charmen och det genuina i berättelsen – den är skriven med övertygande intensitet och värme. Språkdräkten är också konsekvent, vilket höjer helhetsintrycket av boken. Med tanke på fortsatt skrivande och utgivning av flera böcker, skulle jag ändå rekommendera författaren att låta språkgranska sina texter och eventuellt utföra vissa språkliga korrigeringar, utan att för den skull behöva ge avkall på det personliga uttryckssättet.

Bokens tema, en kärlekshistoria mellan två personer från vitt skilda kulturer, utspelad i ett tredje land, är av högsta intresse i dagens multikulturella värld. Kärleken kan fungera, trots olikheter i bakgrund, intressen och uppfostran.

Jag har inget recept på hur vi gjorde för att det skulle fungera, men mitt råd till er som träffar en utländsk man, är att vara öppen och lyssna till hjärtat, och dela era olikheter samt likheter, och gå för det om det finns kärlek mellan er.

Så enkelt, och ändå så svårt. Och så universellt. För visst gäller detta även med oss som har hittat en partner med samma modersmål och samma geografiska ursprung. Det som är normalt, naturligt och självklart i en familj eller en släkt, är inte nödvändigtvis normalt, naturligt eller självklart i en annan familj eller släkt. På djupet är igenkänningsfaktorn stor.

Bokens budskap är ljust och hoppfullt. Trots att världen kan se dyster ut, finns det liv och kärlek. Kärlek som är stark nog att överbrygga gränser. Kärlek som bär två människor genom livet.

Advertisements

bokrecension: Kauluksessa kultainen hämähäkki

Som omväxling till allt ljudboksslukande läser jag en pappersbok då och då. Gärna på olika språk, eftersom jag är språkintresserad och tycker om att smaka på formuleringar och tänka på alternativa sätt att skriva samma budskap samtidigt som jag läser. Boken Kauluksessa kultainen hämähäkki  av Seija Leivo köpte jag redan för några månader sedan, men det är först nu under min semester som jag kommit mig för att läsa den.

IMG_3433.jpg

Boken är en roman, där verkliga händelser blandas med fiktion. Historien bygger på berättelser som Seija Leivo hört av äldre släktingar, kombinerad med släktforskning och idéer från gamla fotografier. Huvudpersonen Anni föds i Brahestad, blir så småningom föräldralös och flyttar till släktingar i Villmanstrand. Efter många om och men landar hon i Vasa.

Annis liv och de olika miljöer hon vistas i beskrivs med värme och känsla för detaljer. Över lag är jag litet skeptisk mot finländsk litteratur (förlåt denna generalisering, alla finländska författare) eftersom den ofta har en dyster underton som mitt sinne inte kan förlika sig med. Emellertid har just den här boken en positiv underton av livsglädje och “det ordnar sig”, av människor som bryr sig om varandra och av gemenskapens betydelse, som gör mig varm om hjärtat. Trots att bokpersonernas liv många gånger är tungt och strävsamt, går livet vidare med tillförsikt och man tar emot varandra med inställningen “sopu tekee sijan”. Det gör att boken känns som något av det trivsammaste jag har läst på finska.

IMG_3404.jpg

Visst förekommer det också ovilja, ovänlighet och klasstänkande i historien. Att få känna att man inte duger, för att man inte hör till samma samhällsklass. Och som så många gånger förr, känner jag mig främmande inför detta, samtidigt som jag förstår att det har varit – och fortfarande säkert är – en del av många människors liv. Även om det känns oerhört bakvänt att tänka sig att jag själv t.ex. inte skulle ha blivit godkänd av potentiella svärföräldrar för att jag inte kommer från en tillräckligt fin familj. Eller förstås tvärtom, för att jag kommer från en för fin familj, jag antar att både och skulle vara teoretiskt möjliga scenarier för den som liksom befinner sig i en svårdefinierbar “medelklass”.

Jag rekommenderar verkligen boken för den som är intresserad av att läsa historiska berättelser om kvinnors liv och villkor, det är svårt att lägga den i från sig när man väl börjat läsa! Att den innehåller en hel del ålderdomliga och dialektala ord ger extra krydda och övertygelse åt texten, och är inspirerande för oss som gillar språk och begrepp.

 

mera slukade ljudböcker

Jag har hunnit med rätt många ljudböcker sen jag la in min lista över vilka ljudböcker jag “läst” sen jag började med Storytel (inlägget är inte sponsrat). Den listan omfattade 98 titlar. Här kommer fortsättningen, listad på samma (måhända ologiska) sätt, så att det s.a.s. är den nittionionde som kommer först och den jag håller på med just nu sist.

  1. En kvinna i blått av Elly Griffiths
  2. Det du inte vet av Anna Jansson
  3. Den tatuerade cirkeln av Susan Casserfelt
  4. Den som dödar av Samuel Karlsson
  5. Var inte rädd av Samuel Karlsson
  6. Hämnden är min av Samuel Karlsson
  7. Törst av Jo Nesbø
  8. Öga för öga, tand för tand av Mats Ahlstedt
  9. Syndafloder av Kristina Ohlsson
  10. Häxan av Camilla Läckberg
  11. Inland av Arne Dahl
  12. Sändebudet av Anders Gustafson och Johan Kant
  13. Rymd utan stjärnor av Jonas Moström
  14. Selfies av Jussi Adler-Olsen
  15. Av skuggor märkt av Marianne Cedervall
  16. Solsvärta av Marianne Cedervall
  17. Ett oemotståndligt förslag av Birgitta Bergin
  18. En oemotståndlig affär av Birgitta Bergin
  19. Ett oemotståndligt begär av Birgitta Bergin
  20. Som ett brev på posten av Birgitta Bergin
  21. Något du inte vet att jag vet av Birgitta Bergin
  22. Uppståndelsen av Dan Buthler och Dag Öhrlund
  23. Mord.net av Dan Buthler och Dag Öhrlund
  24. Förlåt min vrede av Dan Buthler och Dag Öhrlund
  25. Ares tecken av Dan Buthler och Dag Öhrlund
  26. Trollbunden av Margit Sandemo
  27. Häxjakten av Margit Sandemo
  28. Avgrunden av Margit Sandemo
  29. Längtan av Margit Sandemo
  30. Dödssynden av Margit Sandemo
  31. Spökslottet av Margit Sandemo
  32. Bödelns dotter av Margit Sandemo
  33. Den ensamme av Margit Sandemo
  34. Det onda arvet av Margit Sandemo
  35. Vinterstorm av Margit Sandemo
  36. Blodshämnd av Margit Sandemo
  37. Feber i blodet av Margit Sandemo
  38. Satans fotspår av Margit Sandemo
  39. Den siste riddaren av Margit Sandemo är alltså den jag håller på med just nu.

De böcker som utgör en serie har jag läst i “rätt ordning”, förutom serier där det kommer till nån bok då och då eller om jag tidigare missat någon del (som boken av Anna Jansson, jag var inte säker på om jag läst den tidigare). En av de fina sakerna med Storytel är att det numera finns en funktion som föreslår följande bok i en serie, man behöver inte själv ta reda på i vilken ordning böckerna ska läsas. Visst kan man läsa böcker i fel ordning också, men det är trevligt att kunna följa bokpersonernas liv i kronologisk ordning.

De sista böckerna, alltså de av Margit Sandemo, är delar i den 47 böcker långa serien “Sagan om Isfolket”. De har kommit ut under 1980-talet, och jag var intresserad av dem redan då, men lite skrämd av vissa titlar, så jag avstod. Att t.ex. läsa något som heter “Satans fotspår”, hujedamej… Men, om jag får avslöja lite, så var det ju inte Satan som var uppe på jorden och klampade omkring, det var en man med skadad fot som hade kommit på kant med mänskligheten. I böckerna blandas historiska händelser med påhittade personer. Isfolkets släkt beskrivs, generation för generation. Det är fascinerande att läsa om livsvillkoren under 1500- och 1600-talet (jag kommer väl snart till 1700-talet, antar jag), om häxprocesser och om kvinnornas roll i samhället. Även om Isfolket är starkt romantiserat, känns det som att böckerna har mycket att ge, både om kvinnornas levnadsvillkor då och om människors tankar och känslor än i dag. Böckerna kategoriseras som “fantasy”, vilket jag är skeptisk till. När jag tänker “fantasy” tänker jag Harry Potter, Sagan om ringen osv. De här böckerna är inte alls så fantasifulla. Bokpersonerna är människor, inget annat. Det mesta som förefaller magiskt har logiska förklaringar. I någon enstaka av böckerna förekommer händelser som är “verklig trolldom”, det mesta är läkekonst, bildning och människokännedom, som kan verka “trollaktigt” för en oförstående utomstående.

Det känns riktigt skönt att ha många böcker kvar att läsa innan jag behöver fundera på vad jag ska läsa härnäst 🙂 Däremellan läser jag lite i nån pappersbok också då och då, men det är så bekvämt att försjunka i en ljudbok som jag inte ens behöver hålla i…

silje_tengel_o_dag_527628d9e087c32bc7c34245
Bilden är knyckt från http://isfolket.blogg.se/category/fanart.html

Vonne läser vidare

Idag har jag läst ut Kärleksbitar av Alexandra Sandbäck. Det var en stark upplevelse. Det är svårt att sätta ord på vad den boken gav.

IMG_2871

Kärleksbitar är kortprosa, ett mellanting mellan poesi och prosa, om jag har förstått saken rätt. Som en berättelse, bestående av långa dikter. Eller av dikter och berättelse om vartannat? Berättande dikter? Berörande.

Berättelsen är så svidande ärlig och utlämnande. Så full av kärlek, lidande och lidelse. Av glädje och sorg. Av längtan och förhoppningar som ibland infrias, ibland grusas. Av en helt annan karaktär än mitt eget skrivande, trots att min bok också handlar om Livet, om sorg och om glädje.

Och den får mig att fundera på en evighetsfråga: vad är att utnyttja, och vad innebär det att bli utnyttjad? Om den som eventuellt i andras ögon blir utnyttjad i själva verket är nöjd med de kärleksbitar hen får? Om bitarna är mera värda än en halvhjärtad helhet? Något slutgiltigt svar lär vi aldrig få.

Tack för det du skrivit, Alexandra. Jag ser fram emot att läsa följande bok, den ligger på mitt soffbord. Först måste jag hämta mig och läsa annat emellan. Sköt om dig ❤

bokrecension – Vonne och Marie

Egentligen är jag väl jävig när det gäller att skriva en recension om romanen Vonne och Marie av Christel Sundqvist, eftersom jag är bekant med Christel via jobbet. Men, det här är ju ingen officiell recension, så jag skriver i alla fall 🙂 Jag har tyvärr inte läst Christels två tidigare romaner (än), så jag har något att se fram emot.

IMG_2804.jpg

Baksidestexten på bokomslaget ger bl.a. följande information:

Vonne och Marie handlar om att duga. Om att fortsätta fast man varken orkar eller räcker till.

Att en av huvudpersonerna kallas Vonne väckte naturligtvis mitt intresse, och det här med att varken orka eller räcka till känns alltför bekant. Det var alltså med stor nyfikenhet jag gav mig i kast med läsandet.

Boken berör. Den är lättläst, samtidigt som den inte är lätt att läsa. Språket flyter. Christel Sundqvist har valt att hålla kvar finlandssvenska ord och uttryck i brödtexten, inte enbart i dialogerna. För en österbottnisk läsare bidrar det till lättillgängligheten, samtidigt som man (läs: åtminstone jag) också reagerar på de finlandssvenska begrepp som inte ingår i min vokabulär, trots att jag känner till dem. Som att kalla mormor för Momi, eller att vattna med sprutkanna. Språkintresserad som jag är, smakar jag på ord och uttryck minst lika mycket som jag tar till mig handlingen när jag läser en roman.

När jag skriver att boken inte är lätt att läsa, syftar jag på det allvarliga temat: sorg, missbruk, sjukdom. Om att bära på ärftliga problem. Jag värjer mig mot dysterheten, samtidigt som jag vet att den är en del av livet. Och jag inser än en gång att det är något med den här dysterheten, eller ska jag kalla den melankolin, som gör att jag osolidariskt nog inte slukar allt som skrivits inom finlandssvensk litteratur.

Samtidigt är inte allt som händer i boken svart och dystert. Det finns möjligheter, och det finns styrka. Svårigheter kan övervinnas. Allt är inte nedbrytande, det finns också sådant som byggs upp. Att det går att gå vidare, att fortsätta fastän man varken orkar eller räcker till. Att man duger ändå.

Och ändå. Jag blir så ledsen över tragiska familjehändelser som kastar sin skugga över flera generationer. Jag vet ju att sådana finns, på riktigt. Inte bara i böckernas värld. Alla har vi våra kors att bära. Våra livslögner, och andras livslögner, som samtidigt är sanningar.

Jag blir också ledsen när folk inte vågar tala om döden med den som vet att hen ska dö. Inte i böcker och inte i verkliga livet. Det är bra att tänka positivt, att inte ta hoppet från en sjuk människa. Men den som är sjuk behöver också bli bekräftad. Döendet borde inte bagatelliseras eller ignoreras av omgivningen. Fast, det finns också de som själva vägrar att tala om sin förestående död. Det är inte enkelt att stå bredvid och kunna göra så lite. Lyhördhet är viktig.

Rekommenderar jag boken? Visst gör jag det. Absolut. Den är jobbig att läsa, men den är bra ❤

 

 

slukade ljudböcker

Petra ville veta vilka ljudböcker jag slukar, och det är måååånga. De få ljudböcker jag köpt har jag tappat bort då jag bytte dator. Jag lyssnade på ljudböcker för första gången för flera år sen, då jag ovanligt nog var sjuk och hade feber och inte orkade läsa. Det kändes så praktiskt att kunna ladda ner en ljudbok, betala och sen ligga i sängen och lyssna. Efter det blev det en lång paus med ljudbokslyssnandet. Ända tills jag blev sjukskriven för burnout. I början orkade jag ingenting. Det var en utmattningsdepression som var väldigt fysisk. Jag var uppe och åt, duschade och gick på wc, därutöver låg jag bara och sov eller tittade ut genom fönstret. Men, sen när jag började orka “göra nånting” var det där “nånting” att lyssna på ljudböcker. Ibland somnade jag från boken, men det gjorde inget. Jag minns inte så mycket av innehållet i böckerna, men det kändes ändå bra att ligga där och lyssna. Då lånade jag strömmade ljudböcker via biblioteket. Nackdelen var att man inte fick låna fler än tre per vecka. Så småningom kom jag på att jag ju är kund vid flera bibliotek, och ett tag hade jag tillgång till sex böcker per vecka. Men, tydligen är det dyrt för biblioteken och plötsligt fick man låna bara en per vecka från ett bibliotek, och om man inte gillade boken måste man ändå vänta en vecka innan man fick låna en ny. Det var då jag började prenumerera på ljudböcker, via Adlibris Mondo, som inte finns längre. När den tjänsten upphörde övergick jag till Storytel, som jag fortfarande prenumererar på. 9,90 per månad kostar det. Om man tänker på vad det kostar att köpa en bok är det definitivt lönsamt för läsaren att prenumerera, man får lyssna på/läsa elektroniskt hur många böcker som helst… Författaren kanske hellre vill sälja böcker styckevis, men… jag gillar ändå det här systemet.

Det blev nämligen så att jag fortsatte lyssna på ljudböcker också fastän jag började orka vara uppe lite längre stunder. Så småningom började jag klara av att sticka enkla sockor, vilket jag fortfarande gör, och då är det mysigt att lyssna på en bok samtidigt. Jag vill inte titta på tv, det är för oroligt och för många intryck samtidigt, men lyssna på en bok och sticka går bra. Däremot klarade jag inte av att t.ex. laga mat och lyssna på en bok samtidigt. Nu kan jag städa, laga mat, promenera osv. när jag lyssnar på ljudböcker, vilket har lett till att det går åt fler och fler böcker 🙂 allt medan jag går där i min egen värld och stänger omgivningen ute för att sen orka med den ett tag igen. Och jag stortrivs med att ha det så här, att vara lite excentrisk och inåtvänd och osocial.

IMG_0081.jpg

Ja, vilka böcker har jag lyssnat på? Här är min bokhylla i Storytel, de övriga böckerna har jag inte listade. Listan börjar med den jag lyssnade på först, de nyaste kommer alltså sist.

  1. Sov gott -tryggt och helande – vägledd självhypnos med Deltavågor av Annalena Mellblom
  2. Utmarker av Arne Dahl
  3. Dödsängeln av Mats Ahlstedt
  4. Violinisten av Mats Ahlstedt
  5. Den röda damcykeln av Mats Ahlstedt
  6. Mordet på Ragnhildsholmen av Mats Ahlstedt
  7. Dömd för livet av Mats Ahlstedt
  8. Dockmakarens dotter av Mats Ahlstedt
  9. Trasdockorna av Mats Ahlstedt
  10. När inget annat återstår av Mats Ahlstedt
  11. Pythians anvisningar av Håkan Axlander-Sundqvist
  12. 80 grader från Varmvattnet av Karin Alfredsson
  13. Ondskans spår av Mats Ahlstedt
  14. Klockan 21:37 av Karin Alfredsson
  15. Den sjätte gudinnan av Karin Alfredsson
  16. Dans med en ängel av Åke Edwardson
  17. Låt det aldrig ta slut av Åke Edwardson
  18. Himlen är en plats på jorden av Åke Edwardson
  19. Jukebox av Åke Edwardson (den lyssnade jag faktiskt inte på så länge, den motsvarade inte mina förväntningar. Annars brukar jag läsa ut en bok om jag börjat läsa. Jag tror att påbörjade böcker jag inte läst ut kan räknas på en hand.)
  20. Segel av sten av Åke Edwardsson
  21. Rum nummer 10 av Åke Edwardson
  22. Vänaste land av Åke Edwardson
  23. Den sista vintern av Åke Edwardson
  24. Hus vid världens ände av Åke Edwardson
  25. Tiggaren av Sofie Sarenbrant
  26. Marconi Park av Åke Edwardson
  27. Silverapostlarna av Jan Mårtenson
  28. Vågspel av Ann Rosman
  29. Blindgång av Jørn Lier Horst
  30. Rop från långt avstånd av Åke Edwardson
  31. Midnattsflickor av Jonas Moström
  32. Singöspionen av av Anders Gustafson och Johan Kant
  33. Mordbrännaren av Anders Gustafson och Johan Kant
  34. Det andra ansiktet av Mari Jungstedt
  35. Sol och skugga av Åke Edwardson
  36. Blind gudinna av Anne Holt
  37. Saliga äro de som törsta av Anne Holt
  38. Demonens död av Anne Holt
  39. Prio ett av Emelie Schepp
  40. Flickan med snö i håret av Ninni Schulman
  41. Pojken som slutade gråta av Ninni Schulman
  42. Svara om du hör mig av Ninni Schulman
  43. Vår egen lilla hemlighet av Ninni Schulman
  44. Välkommen hem av Ninni Schulman
  45. Låt det som varit vila av Marianne Cedervall
  46. Svärmödrar utan gränser av Anna Jansson
  47. Låt mig ta din hand av Tove Alsterdal
  48. I tystnaden begravd av Tove Alsterdal
  49. Kvinnorna på stranden av Tove Alsterdal
  50. Vänd dig inte om av Tove Alsterdal
  51. Smultron, bröllop och död av Kristina Appelqvist
  52. Sov du lilla videung av Cilla och Rolf Börjlind
  53. Den tredje rösten av Cilla och Rolf Börjlind
  54. Svart gryning av Cilla och Rolf Börljlind
  55. Arton grader minus – Del 1 av Stefan Ahnhem
  56. Arton grader minus – Del 2 av Stefan Ahnhem
  57. Djävulsdoften av Mons Kallentoft
  58. De underkända av Michael Hjorth och Hans Rosenfeldt
  59. Tills bara aska återstår av Lisa Bjurwald
  60. Kaninjägaren av Lars Kepler
  61. Utan eko av Anne Holt
  62. Prinsessan av Tomas Arvidsson
  63. Andras Pengar av Tomas Arvidsson
  64. Den poetiska hunden av Tomas Arvidsson
  65. Dubbelstöten av Tomas Arvidsson
  66. Enkelstöten av Tomas Arvidsson
  67. Pastor Viveka och tanterna av Annette Haaland
  68. Pastor Viveka och hundraårsjubileet av Annette Haaland
  69. Dödlig avundsjuka av Ramona Fransson
  70. Bakstöten av Tomas Arvidsson
  71. Mareld av Dennis Karlsson
  72. Havskatten av Ann Rosman
  73. Dödlig åtrå av Susanne Ahlenius
  74. Dödligt dubbelspel av Susanne Ahlenius
  75. Det hänger en ängel ensam i skogen av Samuel Bjørk
  76. Ugglan dödar bara om natten av Samuel Bjørk
  77. Bara ett liv av Sara Blædel
  78. De bortglömda av Sara Blædel
  79. Dödsstigen av Sara Blædel
  80. Prästens lilla flicka av Susan Casserfelt
  81. In i minsta detalj av Kristin Emilsson
  82. Tryggare kan ingen vara av Dag Öhrlund
  83. Besökaren av Dag Öhrlund
  84. Där inga ögon ser av Dag Öhrlund
  85. En nästan vanlig man av Dag Öhrlund och Dan Buthler
  86. Grannen av Dag Öhrlund och Dan Buthler
  87. Återvändaren av Dag Öhrlund och Dan Buthler
  88. Uppgörelsen av Dag Öhrlund och Dan Buthler
  89. Erövraren av Dag Öhrlund och Dan Buthler
  90. Hämnaren av Dag Öhrlund och Dan Buthler
  91. Motvind av Dag Öhrlund och Dan Buthler
  92. Flickan under jorden av Elly Griffiths
  93. Janusstenen av Elly Griffiths
  94. Huset vid havets slut av Elly Griffiths
  95. Känslan av död av Elly Griffiths
  96. En orolig grav av Elly Griffiths
  97. De utstötta av Elly Griffiths
  98. De öde fälten av Elly Griffiths är den bok jag lyssnar på för närvarande.

Nästan 100 boktips, om du så vill! Inlägget är inte sponsrat av Storytel 😀

 

 

 

 

 

en god vana

För en bokälskare måste det ju vara en god vana att läsa. Förutom alla ljudböcker som jag slukar har jag de här böckerna på kö just nu.

IMG_2742.jpg

Hela fyra böcker av finlandssvenska författare. Kärleksbitar och Glimtar av närvaro av Alexandra Sandbäck. Dånet i ett ensamt öra av Birgitta Boucht och Vonne och Marie av Christel Sundqvist. Jag brukar inte fundera så mycket på varifrån författaren är och om hen är man eller kvinna, men nu råkar jag ha tre finlandssvenska författare på gång.

Ytterligare två finländare: Sinuhe egyptiern av Mika Waltari och Kauluksessa kultainen hämähäkki av Seija Leivo.

En norsk bok i svensk översättning: Brudkistan av Unni Lindell. Det är väl den bok i högen som främst motsvarar “böcker jag oftast brukar läsa”, m.a.o. kriminalromaner.

Så har jag lånat den andra av Anaïs Nins dagböcker av min vän Haje. Jag blev överförtjust i den första. Den som ändå kunde skriva så där ❤

Sist men inte minst, håller jag på att läsa om Den svarta opalen av Victoria Holt. Jag vet att jag har läst den förr – det var väl på 90-talet som jag slukade allt jag kom över av Victoria Holt, men trots att jag har läst halva boken nu minns jag ingenting. Ibland är det bra att vara glömsk, så kan man njuta av samma bok flera gånger med en känsla av nyhetens behag 🙂

Läsning är verkligen en vana jag kan rekommendera. (Vill du köpa min debutroman? Hehe. Hör av dig i så fall!)