kära fjärrskådare

…var 17 har jag lagt kvittot på min pulsklocka? Jag tycker att jag har letat på alla upptänkliga och oupptänkliga ställen…

Seså, skärp till era mediala gåvor nu och hjälp mig att tänka 😉 Så här ser klockan ut, och den är inhandlad i februari 2016. VAR la jag kvittot?

en årsöversikt

Adventskalendern fick visst ett abrupt slut. Den 16.12 hade jag en jättelång jobbdag, så det fanns inte tid för bloggen, och sen blev jag sjuk. Och sen blev det jul, typ.

Nu är jag frisk igen, har varit frisk i några dagar men skrivklådan har inte infunnit sig, och eftersom jag fortfarande vägrar låta något stressa mig så har jag inte heller skrivit. Jag vet inte vad det var för konstig influensaliknande krämpa jag drabbades av: huvudvärk, muskelvärk, ledvärk, lite feber, magont och illamående. Krämpan höll i sig från lördag till onsdag, ungefär. I torsdags kände jag mig lite halvhängig men mådde bra, och från och med fredag har jag varit som vanligt. I går var första dagen som jag tränade, och det gick bra.

Så här års brukar det vara dags för en uppsummering av det gångna året, och kanske en framåtblick inför vad som ska kunna komma.

Januari 2016

…skrev jag om att min trotjänarpulsklocka hade gett upp. Dessvärre har den nya också gett upp och jag hittar inte kvittot… buhuuuuu. Jag efterlyste provläsare till mitt romanmanuskript, som nu är publicerat och utgett i egen regi 🙂 Jag funderade på att hålla en kaffefri januari och önskade att få byta arbetsuppgifter, men kände att det inte var läge för det under pågående samarbetsförhandlingar. Minns inte hur det gick med kaffet, men när det gäller jobbet får jag väl säga att läget är mycket bättre nu, och att det vettigaste jag gjort under 2016 var att gå ner i arbetstid till 40 % och starta ett enmansföretag.

I januari var jag på bio. Första gången jag var på en 3D-föreställning. Vitsi vad man ser korkad ut med de där 3D-glasögonen på 😀

Februari 2016

…ondgjorde jag mig över begreppet “skärmtid” och att folk gör en så enkel sak till något så invecklat. Jag fyllde i en reslista, skrev om fastetiden och demonstrerade min nya pulsklocka. Dessvärre skrev jag inte var jag la kvittot (kan nån fatta???? hur kan jag slarva bort en sån sak? Ah, nu kom jag på ett ställe där jag inte letat, ska åtgärdas idag…)

Jag brukar försöka hinna träffa mina föräldrar minst en gång per månad. Så också i februari. Här ligger deras husdjur Robin och Misan på mammas säng ❤

Mars 2016

…hade jag tydligen problem med stötdämparna på bilen. Jag funderade på karisma, ondgjorde mig över strulande teknik och reflekterade kring att det (bl.a.) är det roliga som bränner ut dig. Jag skrev om påskknytkalas och påsken och om min önskan att kunna skriva som Anaïs Nin (min roman är verkligen allt annat än Anaïs-lik när det gäller språket…), en from önskan som aldrig kommer att uppfyllas. Jag skrev om tilltal (du och ni), och fortfarande känner jag mig glad varje gång någon okänd person duar mig, och gammal och obekväm varje gång jag blir niad, även om jag snällt försöker tänka att den som niar mig bara vill vara hövlig. (Ok, jag ÄR rätt gammal, men det är liksom skillnad på att… öh, vara medelålders och att känna sig som att man blir uppfattad som en generation äldre, om ni förstår hur jag menar.)

Yngste sonen fyllde 19 i mars. Här ett suddigt foto av jubilaren med Fluffis-kissen i famnen. 

April 2016

…listade jag fem av mina positiva egenskaper. Jag bredde ut mig om det goda utanförskapet, och det är en sak som jag bara blir mer och mer stärkt i – att jag väljer att vara utanför många saker, och trivs ypperligt med det. Jag skickade in ett bidrag till Radio Vegas “vill du sommarprata i år?” men blev inte vald. Shit happens, alla kan ju inte bli valda. Och det för mig till en annan sak jag tänker skriva om, men det får bli i Wonnes wellness-bloggen. Att inte bara kunna säga nej, utan att också kunna ta ett nej. Jag skrev om vår resa till Gran Canaria, och om att man inte måste.

Jag köpte ett plagg som jag kallar “skjortblus” och lärde mig att nuförtiden heter det “skjorta” (och jag är så gammal att jag tycker att skjorta, det är något som män har, kvinnor har skjortblusar… men…)

Maj 2016

…fyllde jag i diverse blogglistor, visade foton på min nya frisyr och berättade om hur jag gör min egen müsli. Jag skrev om vad jag gillar respektive inte gillar att läsa om, och om hur svårt det är att skilja på sitt jobbjag och sitt “egentliga jag” och hur det egentligen inte ens är önskvärt att göra nån skillnad mellan dem. Jag berättade hur lite väderberoende jag är. Jag skrev om att jag hade varit på Reiki-behandling, och då visste jag inte ännu att jag skulle gå kurs och själv börja ge Reiki-behandlingar 🙂 där ser man!

Jag firade valborg och första maj hos mina föräldrar. Här står jag i publiken och lyssnar på när Kokkolan naislaulajat sjunger in våren. 

Juni 2016

…skrev jag om sommarlov, om ny frisyr (igen) och om att jag blivit antagen till FISAF Personal Trainer-utbildningen vid Norrvalla. Den kommer förmodligen att prägla mitt 2017 mer än någonting annat. Snart kör den igång, närmare bestämt 20.01.2017… iiiih, spännande! Jag ondgjorde mig över klotter och funderade på varför det skulle vara viktigt med finlandssvensk litteratur. Och funderade på mitt eget romanmanuskript, förstås.

Yngste sonen fick sin yrkesexamen. 

Juli 2016

…fyllde jag i ännu ett par blogglistor, brände en blåbärspaj (vi har fortfarande kvar av den i frysen…), stickade blomstersockor (som jag då och då fäster någon tråd på, det är SÅ TRÅKIGT, men vetja de ska bli klara en vacker dag. Eller en mulen dag.) Jag suckade över min vakthund som skäller så mycket, berättade hur det gick till när vi valde namn åt våra barn och funderade vidare på om jag skulle starta ett företag.

Jag tillbringade hela, hela juli i skären, underbart ❤ Och nej, jag satt inte på dass hela månaden, men jag gillar den här somriga bilden av “trodå ti matsi” 🙂

Augusti 2016

…fyllde jag i… ja, ni vet. Och där ser jag ett foto på den spanska romanen som jag ännu inte läst ut. Jag kom liksom av mig. Men, jag ska läsa den. I sinom tid. Även om det är tungt att läsa på ett främmande språk som är nytt för mig. Jag skrev om att jag skulle träffa en stylist – och det var verkligen en upplevelse som jag rekommenderar, tack igen, Sandra 🙂 Jag skrev om att jag inte hade ångest inför att återvända till jobbet efter sommarlovet, om min badkrokodil och om att jag hade varit hundvakt.

Jag gjorde comeback i sambatåget på Konstens natt i Vasa. Ber om ursäkt för dålig bildkvalitet. 

September 2016

…gjorde jag en skrivövning som Kugge tipsade om i sitt nyhetsbrev.  Jag berättade om mitt nystartade företag, och om att jag skulle tacka nej till allt som gick att tackas nej till i oktober, eftersom september blev så fullspäckad. Trots detta var hösten fullspäckad fram till mitten av december, hur kan det bli så där… nå, det där med “full” blir så fort fullt när man tål så lite.

Jag deltog i kursen “Alaselän hyvinvointia edistävä ohjaaminen ryhmäliikuntatunneilla” som fysioterapistuderande Janna Oinas och Laura Luoto höll för instruktörer vid Wasa Sports Club. Nu har Janna och Laura fått sin examen, grattis! ❤ 

Oktober 2016

…listdags igen. Och dags för “himmel eller helvete” och om vikten av att hjälpa i stället för att stjälpa. Jag skrev om att välja, och om mitt företag.

Jag stickade yogasockor på beställning, och missförstod stickbeskrivningen, men det blev sockor ändå 🙂

November 2016

Jag skrev om att ge ut en bok själv, och om att ordna en bokrelease, och det blev också en sån, i rätt blygsam skala, men dock. Jag berättade om bloggalan och om att jag blev uppmärksammad för att jag Vogade ha en röd klänning 😉

Galaoutfit

December 2016

…började jag på en adventskalender inspirerad av Svenska kyrkans alternativa julkalender. Nå, vi vet ju hur det gick med den saken. – Fast det var roligt så länge det varade, sa bakterien.

Jag köpte en gammalrosa klänning och var rätt nöjd med hur den matchar min rosa kofta, som jag ÄÄÄÄÄNTLIGEN kom mig för att slutföra efter kanske två år.  

Ett par decemberdagar kvar. Solen lyser, det har varit många vackra dagar i december. Det blir en promenad med hunden så småningom. Jag ska träna bodypump här hemma, och så får vi se vad jag hittar på. Morgondagen är ett oskrivet blad, fredag blir det morgonspinning, frissabesök och sen far jag norrut för att först gå på kaféträff med en bloggvän som jag stickat en poncho åt (min syster kommer också med) och sen för att besöka mina föräldrar och fira in det nya året med dem. Samt fira att pappa fyller 87, på nyårsafton.

Vonnes adventskalender lucka 15 – hjälp miljön

“Lär dig något om hur du kan hjälpa vår miljö och vårt klimat”, uppmanar den alternativa julkalendern idag.

Hm. Jag kan redan en hel del sånt. Frågan är snarare om jag tillämpar det jag kan.

Ibland gör jag det. Men eftersom jag har bestämt att jag undviker allt som luktar stress, väljer jag ibland mindre miljövänliga alternativ.

Vad gör jag då för att hjälpa miljön?

• sopsorterar
• lämnar avlagda, hela och rena kläder till insamlingar eller loppis
• promenerar om sträckan dit jag ska är under 3 km (åtminstone om det inte ösregnar eller om jag inte har en massa att bära eller väldigt bråttom)
• tar trappan i stället för hissen, för det mesta
• låter bli att tappa vatten i onödan, jag stänger t.ex. alltid av duschen medan jag shamponerar och tvålar in mig
• tar tåget i stället för flyget när jag ska på arbetsresa (för det allra mesta)

För att eventuellt komma på något nytt jag kunde göra, utan att bli stressad, googlade jag på “hjälpa miljön”. Där hittade jag bl.a. en lista med 22 sätt att förbättra miljön, det är elevarbeten från Kvarnbergsskolan:

1. Torka tvätten utomhus under sommarhalvåret (i stället för att använda torktumlare). Check.
2. Använd tygpåsar i stället för plastpåsar när du handlar. Semicheck. Jag har som intention att använda tygpåsar och väskor, men glömsk som jag är, kommer jag inte alltid ihåg att förse mig med väskor när jag far iväg. Ofta har jag en tygkasse i handväskan, men den förslår inte långt för den som ofta handlar 4-5 plastkassar fulla med mat. Där skulle jag kunna göra bättring. Hur jag ska få till den bättringen vet jag bara inte.
3. Koka vatten i vattenkokare i stället för på spisen. Check. Även om jag tyckte att vattenkokare var något av världens onödigaste lyxpryl innan jag hade någon. Nu sklle det aldrig falla mig in att koka tevatten på spisen.
4. Släck lampor när du inte är i rummet. Ok… här finns utrymme för förbättring. Men då jag Inte Gillar Att Det Är MÖRKT!!!
5. Återvinn. Check.
6. Cykla eller gå. Check. Ibland. Inom rimliga gränser, alltså.
7. Duscha effektivt. Check.
8. Stäng av TV och dator när du inte använder dem. Check. TV använder jag inte, så för mig får den alltid vara stängd (och jag HATAR när folk har på TV i bakgrunden… men, “folk” måste ju få ha det som de vill hemma hos sig). Datorn stänger jag oftast av när jag inte använder den. Fast det beror på hur snart jag ska använda den igen. T.ex. min jobbdator tar minst 10 minuter på sig att starta upp och komma in på e-posten…
9. Lämna inte en kran droppande. Check. Åtminstone nästan-check. “lär dig byta packning”, skulle vara följande steg. Nu går det till så att jag ber nån annan byta packning om jag märker att en kran droppar.
10. Köp energisnåla prylar. Öh? (låt bli att köpa prylar, skulle jag säga, men grejen var visst den att när man ska köpa en ny ska man kolla energiförbrukningen på den nya. Suck. Mer att tänka på.)
11. Köp lokalproducerade varor. Ganska-check. Men jag vill ju gärna ha kaffe, bananer, choklad…
12. Kompostera. Nåja. Det gör vi väl. Lite iaf.
13. Drick kranvatten i stället för flaskvatten. Check. Om det finns att tillgå. Men inte går jag törstig bara för att jag glömt att ta vatten med mig. Och ibland vill jag t.ex. ha vichyvatten till maten för att det känns festligare med lite bubblor.
14. Köp ekologiska varor. Semicheck. Jag köper en del ekologiskt, inte allt.
15. Åk tåg i stället för att flyga. Check, om det gäller t.ex. Helsingfors. Men jag vill gärna resa ut i världen ibland, och då funkar det inte med tåg till t.ex. Gran Canaria…
16. Slösa inte med papper. Semicheck. Jag undviker att printa ut en massa dokument. Men jag vet inte hur jag skulle klara mig utan hushållspapper eller massor med toalettpapper.
17. Skräpa inte ner i naturen. Check. Jag skulle aldrig slänga t.ex. godispapper i naturen.
18. Köp miljövänliga transportmedel. Hm. Där är det nog priset som avgör mest…
19. Köp second hand-kläder. Semicheck. Jag köper kläder på loppis ibland. Och ärver av dottern. Över lag köper jag rätt lite kläder.
20. Odla egna grönsaker. Det gjorde jag förr. Nu hör det till sådant jag faktiskt prioriterar bort pga. bristande ork.
21. Använd miljövänliga diskmaskiner. Håhåjaja. Jag antar att vi beaktade den saken också när vi bytte diskmaskin senast… men visst är priset och effektiviteten mest avgörande.
22. Använd uppladdningsbara batterier. Semicheck. Det gör jag ibland.

Lärde jag mig något nytt? Egentligen inte. Det här visste jag redan.

Vad borde jag ändra på? Släcka lamporna…. *vill int*

Vonnes adventskalender lucka 14 – skriv en vänlig kommentar

Skriv en uppmuntrande/vänlig/kärleksfull kommentar på nätet, uppmanar den alternativa julkalendern idag. Också lätt för mig. Det gör jag ju varje dag, oavsett årstid 🙂 Eller åtminstone så gott som varje dag.

Uppmuntran, vänlighet och kärleksfullhet tenderar att smitta av sig. Minst lika mycket som negativitet.

Övervinn det onda med det goda och sluta fly ❤

Jag HAR försökt övervinna det onda med det goda mer eller mindre i hela mitt liv, men det är egentligen först nu som jag inte längre flyr. Däremot väljer jag mina strider. Det har du också rätt att göra!

Vonnes adventskalender lucka 12-13 – att glömma är mänskligt

Ooops, i går GLÖMDE jag skriva något kalenderinlägg. Lite för mycket på gång just nu. Men ändå hanterligt.

I går lydde uppmaningen: “Le mot någon idag”. Inga problem, jag ler mot någon varje dag.

I dag: Be en bön/tänd ett ljus för någon/något i världen.

Vi tänder ett ljus i advent,
det värmer den som frusen är.
Vi tänder ett ljus i advent,
det sprider ljus i vårt mörker här.
Och alla som är rädda och fryser på vår jord,
dom borde få sitta vid vårt bord
när vi tänder ett ljus i advent,
när vi tänder ett ljus i advent.

Vonnes adventskalender lucka 11 – du är värdefull

Igen uppmanar den alternativa julkalendern till något jag inte kan göra idag. “Lämna en anonym lapp med ett glatt budskap någonstans, typ “Du är värdefull”. Eller, visst kan jag göra det, men eftersom jag är hemma idag, och behöver få vara hemma, blir det inte särskilt anonymt om jag lägger fram en sån lapp.

Hursomhelst, det här för mig tillbaka till det jag skrev i lucka 7, om den fina julkalendern vi har på mitt ena jobb, det vid Ladies Club & Spa. Hittills har jag fått fyra fina, glada budskap att värma mitt hjärta med ❤ Hoppas de andra blir lika glada över lapparna jag har skrivit till dem!

Vonnes adventskalender lucka 10 – bli blodgivare

– Anmäl dig som blodgivare, uppmanar den alternativa julkalendern idag. Jag har gett blod flera gånger, men numera passar det inte. Det lär gå att ge blod trots att man tar den antidepressiva och ångestdämpande medicin som jag tar, men jag har inte möjlighet att vila tillräckligt pga. alla mina hårda träningstimmar som instruktör. Efter en blodgivning behöver kroppen få återhämta sig.

Numera finns det ingen blodgivningscentral i Vasa, så man måste passa på de dagar det är möjligt när den ambulerande blodgivningscentralen är på plats. Om du inte gett blod förr, men funderar på saken, rekommenderar jag att du gör det om du kan! Här kan du läsa mera om när det är lämpligt respektive olämpligt att ge blod.

Blod räddar liv!

Vonnes adventskalender lucka 9 – ge en bok till någon okänd

Tyvärr har jag inte haft tillräcklig framförhållning för att kunna uppfylla den alternativa julkalenderns uppmaning för 9.12: “Lämna en bok någonstans med lappen “Varsågod””. Jag befinner mig på arbetsresa och har inte en enda bok med mig. Men jag gillar idén.

En av mina facebookvänner har tagit det här ett steg längre. Hon har en bokholk ute vid vägen, där man får lägga böcker som man läst och så är det fritt fram för andra att ta eller byta böcker. Jag har sett liknande koncept på hotell också, och tycker att det är alldeles utmärkt.

Kanske jag kan sätta ut en bok nånstans en annan dag?

Vonnes adventskalender lucka 8 – skotta snö eller kratta löv

Oj, i dag har jag verkligen inte gjort det som alternativa julkalendern uppmanar till – att hjälpa någon att skotta snö eller kratta löv! Det har inte varit aktuellt med varkendera i dag, och i ärlighetens namn måste jag säga att jag ytterst sällan skottar snö, och ännu mera sällan krattar löv. Det är nästan så att jag kan räkna upp alla gånger jag gjort det i mitt liv. Nå, nu överdriver jag lite – i två år bodde jag ensam (fast jag hade pojkvän som ofta kom på besök) i ett gammalt hus, så då skottade jag nog. Men nuförtiden är det inte jag som skottar, och krattar löv gör vi inte alls.

Fast jag HAR hjälpt pappa att skotta snö, läste jag på facebook. För ett år sen eller hur många år det nu var. Och medan mommo levde brukade jag hjälpa henne att kratta.

Kanske det räcker att jag sträcker ut en hjälpande hand i andra sammanhang ibland, att det inte behöver vara just snöskottning eller lövkrattning som gäller…

 

Vonnes adventskalender lucka 7 – ge någon positiv feedback

Den alternativa julkalendern bjuder på en lätt lucka i dag. Lätt för mig, åtminstone. Jag råkade ha ÅA-jobbdag idag, och då finns det så gott som alltid möjligheter att ge positiv feedback, framför allt till sina studerande. Det har jag gjort idag också.

Svårare var det när jag var avdelningsskötare. Mina medarbetare var skickliga, kunniga och duktiga. Men jag var så sällan med dem när de jobbade med patienterna. Och jag vill ju att den feedback jag ger ska vara vettig.

På tal om positiv feedback, så har vi en väldigt trevlig julkalender på ett av mina jobb. Jag försökte se om jag skulle kunna infoga en instagrambild (inte min egen) här, men det gick inte. Kanske lika så bra, man kanske inte ska göra så.

Hursomhelst, det är en gran av tyg med 24 fickor. Alla som ville vara med fick skriva sitt namn på en lista. Sen skulle alla som finns på listan skriva något snällt om de andra, en lapp för var, och smyga ner i luckorna. Varje dag får alltså någon en lapp med positiv, anonym feedback. Och man blir glad! Den lilla gesten betyder så mycket. Hittills har jag fått två lappar. På den ena står det bl.a. att jag är kunnig och empatisk, och att det är trevligt att vara min arbetskamrat. På den andra står det att jag alltid är så “ihanan naisellinen”, underbart kvinnlig “kynsiä myöten”. Hur man nu översätter det, “ända ut i naglarna” i stället för ända ut i fingerspetsarna 🙂 Det var verkligen en överraskning. Så stod det också att jag alltid sköter mitt jobb så bra.

Det finns alltid något positivt och snällt att säga!