Malins 15 frågor för personlig utveckling

Håhåjaja, dagarna går, jag tänker mycket men skriver inte så ofta. Nu fick jag i alla fall en sån där omedelbar inspiration till att skriva medan jag dricker kaffet-på-lunchen. Inspirationen kom från Malins blogg. Jag gillar ju listor, så det var lätt att haka på.

1. Hur ser en perfekt dag ut för dig?

Det är en dag utan någonting inplanerat. Då jag får sova utan väckning, tills jag känner att jag har sovit färdig. Då jag i lugn och ro kan äta frukost, dricka te och kaffe, sitta och läsa och skriva i minst 2 timmar. Då jag sedan kan gå ut med hunden och i princip sitta resten av dagen med min stickning och mina ljudböcker. Då ingen förväntar sig något av mig. Helst ska jag vara ensam med hunden, och på vår holme i skärgården.

2. Vad ville du bli när du var yngre?

Damfrisörska (det hette så när jag var barn). Eller sjuksköterska eller lärarinna (vitsi vilka traditionella kvinnoyrken och kvinnliga yrkesbenämningar). Skämt åsido, jag ville fortfarande bli frisör när jag gick i högstadiet, men jag besvärades så mycket av växtvärk och problem med spänningsvärk i nacke och axlar att jag kom fram till att frisörsyrket skulle vara för tungt för mig. Sjukskötare blev jag sen så småningom, även om jag inte har jobbat så mycket med den yrkesbeteckningen. Och jag studerade ett år på klasslärarlinjen innan jag kom fram till att klasslärare var det sista jag ville bli. Universitetslärare (ett av mina nuvarande yrken) är rätt långt från den lärarinneroll jag tänkte på som barn eller som tonåring.

3.  Vilken ovana skulle du vilja bryta?

Här säger jag som Malin: jag skulle vilja kunna låta bli att avbryta folk. Jag blir så lätt ivrig. Andra måste också få säga sitt!

4. Vilken ny vana skulle du vilja införa i ditt liv?

Öh… ingen för tillfället. Jag har rätt goda vanor. Goda för mig, alltså.

5. Tänk på en person som du verkligen beundrar. Vad har den personen för kvaliteter som du tycker om?

Lugn, auktoritet, målmedvetenhet, omsorg.

Milla – en av mina förebilder 

Unni – en annan förebild

Min pappa John – kanske den största förebilden av dem alla. I mitten av bilden. 

6. Vad gör du för att slappna av?

Andas, yogar, mediterar.

7. När gjorde du senast något som skrämde dig?

Det som skrämmer mig är när jag inte kan lita på mig själv. Jag är i rätt bra balans nu, men då och då när jag tillfälligt har för mycket på gång kan jag få små blackouts som påminner mig om hur det var då jag var slutkörd och drabbad av utmattningsdepression. Senast i dag hade jag ett sånt mikroögonblick, då jag gick längs Stationsgatan i Vasa, där vi har vår övernattningslägenhet, och jag under en isande sekund inte kände igen mig och inte visste var jag var. Det är ett tydligt varningstecken. Det är väldigt obehagligt att inte veta var man är eller vem man pratar med. Dit vill jag inte igen.

8. När kände du dig senast stolt över dig själv?

I dag… jag känner mig stolt över mig själv varje dag, faktiskt. I dag var jag stolt över att jag klarade av att hålla ett pass med lugn yoga och meditation, nästan som om jag aldrig gjort annat.

9. Vilka praktiska färdigheter önskar du att du hade?

För tillfället tycker jag att jag kan allt jag behöver… och mer därtill.

10. Vad tycker du om att göra för andra eller ge till andra (inte materiellt utan av dig själv)?

Jag tycker om att hjälpa andra att må bättre. Därför älskar jag att vara PT!

11. Vad gör dig exalterad?

Det var en knepig fråga. Blir jag exalterad? Glad, ja. Ivrig, ja. Men exalterad? Jag vet inte om det ligger för mig. Kanske det också delvis beror på att jag är lite avtrubbad och cynisk, både av livet och av medicinering. Jag blir glad och ivrig varje gång jag håller träningspass, föreläser eller handleder. Kanske jag blir mest exalterad av att dansa, faktiskt!

12. Vad gör dig nedstämd?

Sjukdom och sorg (egen eller andras). Känslan av otillräcklighet, som fortfarande drabbar mig ibland, trots att jag vet att jag varken kan eller behöver rädda världen. Att slitas mellan lojaliteter.

13. Vad skulle du vilja säga till ditt femåriga jag?

Njut av livet och kärleken, det här är den bästa tiden i ditt liv!

14. Vad skulle du vilja säga till ditt sextonåriga jag?

Lugn, bara lugn, en vacker dag kommer du faktiskt att hitta någon som vill ha dig ❤ Och du är inte ful. Du är ok.

15. Fantisera att du är 90 år. Vilka minnen skulle du vilja ha? Vilka historier skulle du berätta?

Oj… jag har redan så många historier att berätta. Vad i all sin dar ska hända under de 35 år jag har kvar tills jag blir 90 (om jag får leva så länge)? Ett minne jag skulle vilja kunna berätta om är hur det kändes att bli farmor eller mormor, det har jag inte upplevt ännu!

 

Veckoslutslista

För den som bloggar rätt sällan är listor perfekta – man får sagt så mycket med ett enda inlägg 🙂 Veckoslutslistan hittade jag hos Jennifer.

Bäst i veckan hittills:

Torsdagen. Jag lunchade med två väninnor, vi förbättrade om inte världen så åtminstone varandras tillvaro, vi köpte en present åt en tredje väninna och så besökte den ena väninnan och jag cancerföreningens öppet hus-tillfälle.

Vi lunchade vid Folkhälsans hus i Vasa, och fick tillfälle att se deras fina riksha. 

“Man får väl ta en sån här broschyr fastän man inte är anhörig, utan bara vän?” frågade jag när vi bekantade oss med cancerföreningens utrymmen, och givetvis fick jag ta en. “Vänner är viktiga”, sa den vi talade med. 

Så råkade jag gå förbi Gros bokhandel och fick se Kugges bok i skyltfönstret ❤ 

Jag styrde stegen till Halpa-Halli och införskaffade lite grejor till mitt företag. En ny träningsväska, som liksom ska vara gymneutral… eftersom jag kommer att hålla timmar vid två sinsemellan konkurrerande – eller ska vi säga kompletterande! – gym i höst. En sån där våg som jag inte litar så förskräckligt mycket på, men som kan vara intressant både för mina kunder och för mig själv när man vill följa med utvecklingen, samt ett vanligt hederligt måttband, också för att följa med utvecklingen av förhållandet muskler-fett osv. 

På kvällen var jag på möte med mina nya instruktörskollegor.

Wasamoves instruktörer hösten 2017. Ett par stycken fattas. 

Ujuj, det blev mycket, och det var bara punkt 1….

Sämst i veckan hittills: det var nog att jag “måste” jobba på fredag. Jag var trött. Men, det gick bra ändå. Gymjobb på morgonen och ÅA-jobb efter det. Oftast brukar jag ÅA-jobba ti-on, men den här veckan hade jag bytt tisdagen till fredag pga ett viktigt möte på fre.

Där har jag ont: nacken, övre ryggen och skuldrorna. Jag hoppas att det bara är träningsvärk efter gårdagen, och inte spänningsvärk (alltså ömma muskler för att jag tränade bra, inte spänningsvärk för att jag gjorde fel 🙂 ).

Det tänker jag mycket på: att jag ska till Solvalla på PT-kurs 31.8-3.9. De flesta av mina Norrvalla-studiekamrater träffade jag för ett par veckor sen, men jag ser så fram emot att få träffa resten av studiekamraterna också. Vi är alltså två grupper, en Norrvallagrupp och en Solvallagrupp. Ibland har vi gemensamma utbildningstillfällen, och ett sådant närmar sig nu. Och vi ska alla bli FISAF Personal Trainers.

Det klär jag mig i: just nu har jag pyjamas på mig… Jag är vid sommarstugan och har en gammal ljusblå satinpyjamas med katter, hundar och snöflingor på som har degraderats till “skäripyjamas”.

Det dricker jag: kaffe, morgonkaffet får ta tid.

I dag händer detta: en av mina kompisar fyller 50 och vi ska dit på fest. Det ser jag verkligen fram emot! Apropå det där med kläder, jag hade tänkt ha min sommarklänning som jag köpt i sommar och ännu inte burit, men hon skickade meddelande att vi ska ha bekväma och varma kläder på oss, för vi ska bl.a. vara ute (det blåser och ösregnar mellan varven) så jag får visst ta till en plan B….

…och i morgon det här: Då ska jag vila och samla krafter inför den kommande veckan. Och finslipa mitt pumpprogram, som har premiär vid Wasamove på måndag kväll.

Och mest av allt önskar jag detta: att jag ska lyckas hålla balansen i tillvaron i höst, med lite jobb, lite studier och mycket återhämtning ❤

Nästa vecka ser jag fram emot: det skrev jag visst redan, men det är bl.a. måndagens gymtimme/timmar, tisdagens zumba (det är sista gången på sommarschemat och jag ska ha paus med min zumbainstruktörslicens i höst, så jag får hitta på lite kul till den timmen) och så PT-kursen, förstås. Samt att jag ska samåka till Solvalla med tre av mina manliga studiekamrater. Jag gillar att jobba och studera med kvinnor, tro inte annat, men för en som alltid har rört sig i väldigt kvinnodominerade kretsar så är det extra kul med manliga studiekamrater. Det är lite som att fara ut och åka med mina söners kompisar, och det känns bra. 

Sevendays blogglista: mode och stil

Mitt intresse för mode är: ambivalent. Någonting mellan “couldn’t care less” och en positiv nyfikenhet. Jag både dras till det och drar mig från det.

Så här trivs jag bäst. Osminkad. Vindrufs i håret. Skog och hav. Rosa topp. 

Så här beskriver jag min stil: Personlig. Enkel. Obalanserad. Anarkistisk. Svårbeskrivlig. Motivering:

• personlig, för jag har mycket lättare att hitta sånt jag inte gillar än sånt jag gillar i affärerna. Visst händer det att jag köper något som “alla andra har”, och att jag (o)medvetet blir påverkad av trender, men det händer alltmer sällan att jag gör impulsköp.
• enkel, för jag har helst jeans och tröja
• obalanserad, för att jag inte tror på att “dress my age”. Fast min stil är kanske också balanserad såtillvida att jag vill att mina plagg ska gå att kombinera på många sätt
• anarkistisk, för jag kan gärna tänka mig att kombinera t.ex. en klassisk kavaj med ett linne där det står “Body Combat” eller fukitol eller något annat lite oväntat för en tant på 50+. “Alltid retar det nån” är ett av mina motton, och att det kan verka omoget eller pinsamt eller löjeväckande struntar jag högaktningsfullt i. Ett exempel kan väl vara då jag hade röd klänning på bloggalan när temat var black & white. Men jag hade svartvit makeup och accesoarer, så helt uppstudsig var jag inte.
• svårbeskrivlig därför att jag inte VILL ha en stil som placerar mig i något visst fack. Kanske just det ÄR ett fack? Hujedamej.

Osminkad. Med älsklingsjackan för tillfället. 

Jag köper mina kläder: sällan. Helst inte. Om jag måst. Avskyr att prova kläder. Förutom träningskläder. Jag köper mest såna, och är ytterst tacksam över att jag numera har ett jobb där träningskläder är mina arbetskläder!

Min favoritdesigner: öh… jag vet inte ens om jag känner till någon designer. Märken mer än designers. Eftersom jag har lättare att hitta sånt som jag inte vill ha än sånt som jag vill ha, skulle jag i stället kunna räkna upp några märken som jag inte vill ha (och det ska inte tolkas som att jag tycker att deras kläder är fula, de är bara inte för mig): Marimekko, Odd Molly, Burberry, Noolan, Gudrun Sjödén.

Ärvd klänning, loppissmycken

Stil är viktigt/oviktigt eftersom: viktigt att man får ha en stil eller o-stil som man trivs med, då mår man bättre. Oviktigt, man ska inte låta sig förledas att man måste ha en viss stil för att t.ex. få ett jobb. Meriterna och hur man förhåller sig till arbetet, arbetskamraterna och “kunderna” ska avgöra. Ändå faller man (läs: jag) till föga för stiltrycket i vissa fall, och känner sig olycklig och obekväm tills man (läs: jag) blivit etablerad och mer och mer vågar utmana etablissemanget.

Det är trevligt att kunna variera sig också med det ena och det andra, frisyr, smink, smycken… 

Det här saknar jag i garderoben: hm. En baddräkt. Alltså inte en bikini, utan en hel baddräkt. Jag har jättesvårt att hitta någon som passar. Jag vill ha en baddräkt med stadig bh-del, gillar inte att mina hängbröst plattas ut som i en sportsimdräkt, där bröstvårtorna återfinns halvvägs till naveln… och ändå vill jag inte att den ska vara tantig, som min förra figursmickrande baddräkt var. Inga blommor *ryys*. Gärna svart. Jag hade en svart med leopardmönstrad bh-del som jag tyckte jättemycket om. Tyvärr blev den uppnött med tiden…

Så här mycket lägger jag på kläder i månaden: I månaden??? Det låter som att man skulle köpa kläder varje månad. Det gör jag inte, bevare mig väl. Jag har aldrig funderat på hur mycket pengar jag lägger ut på kläder på ett år, annars skulle det förstås gå att räkna ut kostnaden per månad. I juli har jag köpt en sommarklänning för 80 €, det är allt.

Klänningen är skapad och sydd av Johanna Vehmas i Helsingfors. Alla hennes klänningar är unika. 

Mitt favoritplagg: det måste bli jeans. Blå eller svarta. Och där följer jag faktiskt modet i viss mån – t.ex. när det gäller om byxbenen ska vara smala eller breda. Jag är så gammal att jag upplevt alla vidder flera gånger om :))) Just nu är jag utan vanliga blå jeans, eftersom de bekväma jeansen jag shoppade tillsammans med stylisten Sandra från Voga Styling tyvärr gick sönder å det gruvligaste alltför fort. Eftersom jag tycker att det är så tråkigt att prova kläder har jag inte kommit mig för att skaffa nya än… Men jag har köpt både gråa och rosa jeans efter det!

För en inte så modeintresserad (ha ha) blev det här onekligen ett lååångt inlägg. Och hur kommer det sig att jag som inte är så modeintresserad har anmält mig som tänkbar modell till Voga Styling? Se där något att begrunda!

 

lycka x 50

Lycka är ett svårfångat begrepp. För mig betyder lycka kanske mest en livsinställning. En känsla av frid, harmoni och balans i tillvaron. Inte ett ögonblick av himlastormande känslor, även om det också är en form av lycka.

Lycka för mig är bl.a. …

1. att få sova så mycket jag vill, tills jag känner mig utvilad
2. att få äta god och näringsrik mat
3. att få vidga mina vyer genom att läsa
4. att få sticka och känna att mina alster kan komma att värma någon
5. att ha en hund
6. att ha katter
7. att ha barn
8. att ha en make
9. att ha vänner
10. att ha en stor “extended family”
11. att få titta på alla gröna nyanser i naturen
12. att känna den friska vinden svalka mina kinder
13. att känna solen värma min kropp
14. att känna glädjen av att få röra på sig
15. att höra vågorna klucka mot stranden
16. att ha råd att köpa jordgubbar att frysa in
17. att sen kunna ta upp jordgubbarna ur frysen och lägga dem på gröten
18. att veta att det är så förskräckligt lite som man måste, man måste egentligen bara dö (nån gång)
19. att veta att allt annat man gör är resultat av val som man gör eller har gjort och som man också kan ändra på
20. att veta att inte allt elände i världen ligger på just mina axlar
21. att veta att ingen kan göra allt, men alla kan göra något
22. att veta att det där något räcker till, fastän många andra gör så mycket mer
23. att det finns ekologiska äpplen som jag kan äta utan att bli allergisk
24. att det har regnat så att jag har bastu- och diskvatten i tunnorna
25. att jag har en bastu och kan bada varje dag om jag vill
26. att jag har ved
27. att jag har goda föräldrar
28. att jag har halvtidspension så att jag inte behöver bekymra mig för ekonomin
29. att jag kan fylla min “andra halvtid” med att göra sådant som jag tycker om och är bra på
30. att jag vågade starta ett företag
31. att jag, om jag vill, kan säga upp mig från mitt ordinarie jobb
32. att jag vågar säga nej
33. att jag vågar tacka ja
34. att jag har möjlighet att vistas naturens relativa tystnad
35. att jag behöver så lite och har det och mer därtill
36. att jag kan läsa och skriva
37. att jag aldrig behövt gå hungrig
38. att jag alltid haft tak över huvudet
39. att jag aldrig blivit misshandlad
40. att jag inte har några livshotande sjukdomar
41. att jag har ledigt och kan vila och samla krafter
42. att jag har många trevliga saker att se fram emot när ledigheten tar slut
43. att jag har redskap för att kunna hantera tillvaron så att jag orkar med det jag har föresatt mig, eller kan backa om jag märker att jag inte orkar
44. att jag har möjlighet att vara ensam nästan så ofta jag vill
45. att ingen annan människa utgör min hela lycka
46. att jag har en gudstro
47. att jag inte grubblar över omöjliga saker så som meningen med livet
48. att jag har namnsdag i dag (Margareta är mitt andra namn), och att det namnet går vidare från släktled till släktled, det ger en känsla av samhörighet och kontinuitet
49. att jag har “hundbarnbarn” och ska få sköta om ett av dem nästa vecka ❤
50. att livet kan vara eller bli en fin helhet trots sorger och svårigheter.

Listan kunde göras ännu längre, det här är bara 50 saker som spontant poppade upp vartefter jag skrev ner dem.

sevendays generationslista

Jag är född 1962.

Pappa John och baby Yvonne. Notera radion till höger. Den köpte pappa när han fått sin första lärarlön, och den kostade så gott som hela lönen…

Under mitt årtionde hände det här enligt Wikipedia: (jag minns ju inte så mycket) “Det tidiga 1960-talet präglades, precis som 1950-talet, av stor framstegsoptimism, och omfattande stadssaneringsprojekt genomfördes under dessa år i många svenska städer – under växande kritik, då omfattande rivningar av äldre stadskärnor i regel blev en följd. Teknikens utveckling var på stor framgång. Den brittiska popgruppen Beatlesdominerade populärmusiken. Ett av åren, 1968, präglades av protester bland ungdomar och vänsteraktivister och blev ett symbolår för dessa protester.”

Det jag själv minns är att fler och fler fick s.k. bekvämligheter installerade i sina hus – rinnande vatten, wc och centralvärme. Under min barndom över lag var det liksom helt naturligt att vissa familjer bodde i värsta lyxvillorna med simbassäng osv., medan andra inte hade vare sig telefon eller wc. Någonting i stil med samhällsklasser eller socialgrupper tänkte jag aldrig på. Vi bodde i lägenhet i Gamlakarleby, och jag minns inte annat än att vi alltid har haft wc, tv och telefon.

En sak som jag inte själv minns, men som jag insåg på ett nytt sätt för tre år sen, är den s.k. sexuella revolutionen som kom under 1960-talet, till stor del tack vare p-pillren. Det var en viktig sak framför allt för kvinnans frigörelse, att hon kunde och hade rätt att välja att ha sex utan att bli utskämd eller drabbas av oönskade graviditeter. Det gick t.o.m. så långt att fri sex förespråkades i vissa kretsar, det skulle alltså vara ok att ligga med vemsomhelst om man råkade få lust till det. Saken aktualiserades för mig personligen, när jag deltog i Jeppis Pride för att visa mitt stöd för mina vänner och för kärleken. Mamma började dra paralleller till “make love, not war” och liknande, och då insåg jag att det handlade om olika sidor av kärlek (eller vad man nu vill kalla det), då på 60-talet och nu på 2010-talet. Pride-festivalen handlade inte först och främst om sex om och att man ska få ligga med vem man vill till höger och vänster. Den handlade mera om rätten till att få visa sin kärlek och få bilda familj och stabila parförhållanden med den man vill. Kanske en del av fördomarna mot Pride handlade om just det där med fixeringen på fri sex, som äldre personer minns från 60-talet? Vad vet jag.

Folk klädde sig på följande sätt:

Det här är inte ett äkta 60-talsfoto, men dock en äkta 60-talsklänning som jag lånade till en 60-talsfest för något år sen. 

I början av 60-talet var modet mera likt det på 50-talet, med smal midja och vid kjol. Kjolarna blev kortare och snävare efter hand. Och fotomodellerna magrare. Min moster, som är född 1949, har berättat hur oerhört vågat det kändes då hon och hennes kompis hade köpt byxor med dragkedja fram. Dittills hade dambyxor haft dragkedjan i sidan…

Mitt årtionde förknippar jag med: en lycklig barndom utan större sorger eller bekymmer. Att jag blev storasyster i juli 1969 och sedan började skolan i september var nog de två största händelserna i mitt liv under det årtiondet.

Den bästa låten från året jag är född: jag kollade en lista med Top 100 Hits of 1962. Trots att vi hade den där radion minns jag ju inte vad vi lyssnade på 🙂 Men jag ser flera låtar som jag gillat senare, det är svårt att välja. Då tar jag väl den första som jag kände igen, nummer två på listan – I Can’t Stop Loving You med Ray Charles.

 

En kändis som är född samma år:

Tom Cruise *emoji med hjärtögon*

bilden är stulen från internet

Min generation växte upp med: en tv-kanal, starka jämställdhetssträvanden och många möjligheter.

Det bästa med att vara född under mitt årtionde: det var fred och folk hade det bra. Vi växte upp med föräldrar, far- och morföräldrar som hade egna minnen av krig och nöd, och behövde inte känna av något sådant. Antagligen fanns det då också statusjakt osv., men jag har aldrig känt behov av att gå med i den. Jag har alltid haft det bra, och har ingen anledning att önska att mina barn skulle få det bättre än jag hade det.

sevendays matlista

Mat är: nödvändigt. Äta bör man, annars dör man. Äter gör man, ändå dör man. Fast kanske lite senare.

Fick jag äta endast en rätt livet ut skulle det vara: sallad, om det är tillåtet att variera den. Och det utgår jag ifrån. En av mina f.d. arbetskamrater sa en gång att hon inte vet om hon har sett mig äta mat nån gång, bara sallad 🙂 Visst är varm mat också bra, men jag tycker ändå mest om kalla sallader med mycket grönsaker och något trevligt protein därtill.

Lunch vid Café de Paris, Rewell Center, Vasa

Det här äter jag inte: hm. Vad skulle det kunna vara? Något som jag inte smakat, kanske. Ostron? Valspäck? Så undviker jag icke-ekologiska äpplen eftersom jag fått allergiska reaktioner av såna ibland.

Min favoritrestaurang: oj, det blir svårt. Jag tycker om så många. Men om jag tänker mig en restaurang som är förknippad med både god mat och trevliga minnen, så blir det t.ex. …jaha, never mind, den tycks ha stängt 😦 och följande som dyker upp i minnet har också stängt… 😦 Nu vet jag! Raawka i Vasa!

Sallad förstås. Med världens godaste hummus. Och en smaskig kaka till efterrätt!

En stark matupplevelse: kanske när en av sönerna och jag delade på en pannpizza vid Rosso och valde jalapeño som en av fyra fyllningar. Det var liksom inte bara nån enstaka strimla jalapeño på den pizzan… den var översållad med blekgröna ringar. Trots att vi gillar starka kryddor blev det så starkt att vi petade undan ett antal…

Min relation till mat: egentligen äter man ju för att leva, men jag lever också för att äta. När jag går och lägger mig om kvällarna tänker jag redan med förtjusning på vad jag ska äta nästa dag, trots att jag oftast avslutar kvällen med en rejäl grötportion. Mitt liv och min glädje består till stor del av att sova, äta och träna.

På morgonen äter jag: ofta kvarg, müsli och frukt eller bär.

Hemlagad müsli med gojibär. 

Min paradrätt i köket: det var svårt. Jag är ju bra på att laga mat, hö hö, så att välja ut något som jag gör extra bra är inte så enkelt. Ibland lyckas det bättre, ibland sämre. Kanske något så enkelt som köttfärslimpa med klyftpotatis och kantarellsås?

Det här tycker jag om dieter och matföreskrifter: bra, om de är anpassade till just den personen. Att en viss mathållning passar en person betyder inte att den nödvändigtvis passar alla. Jag äter t.ex. mera än många andra damer i min ålder, eftersom jag är mera aktiv än den genomsnittliga 54-åringen. Jag äter också mera proteiner än vad de generella kostråden förespråkar. Dessutom kosttillskott. Allt detta råkar passa mig, men när jag själv ger kostråd via mitt företag Wonnes wellness  så är råden alltid individuellt anpassade, jag har inga färdiga listor som jag delar ut.

min senaste-lista

…som jag hittade hos Ellen. Jag gillar ju listor, så…

Senaste inkomna sms?

Core ok! (Från gymmet, det hade kommit en gruppförfrågan om vem som kunde ta ett corepass då någon gymkollega var sjuk. Core = kroppens mittparti, man tränar typ mage och rygg.)

Senaste selfien?

Tja, det var den här det, från i torsdags… den var visst redan på tapeten.

Senaste presenten du fått?

Hm, det var väl nån julklapp…

 

Senaste present du gett?

Det torde ha varit nån Tupperware-pryl och en peng till sonen som fyllde 20 i mars. Pengen var ett bidrag till en “ny” bil. Han köpte en Toyota Corolla för 300 € 🙂

Senaste smeknamnet?

Jag tror att det är “Vonnen”, som en av mina vänner kallar mig. Hon är visst den enda som säger Vonnen med n på ändan.

Senaste musikupptäckten?

https://www.youtube.com/watch?v=kJQP7kiw5Fk (varför får jag inte inbäddat den nu då)

Senaste mat du lagat?

Havregrynsgröt.

Senaste personen du sovit bredvid?

Den här cowboyen 😀

Senaste cravingen?

Tror inte jag har cravat nånting på länge… nå, kanske vin till maten.

Senaste screenshotten?

Minns inte… *letar* 

Ok, det var tydligen den där. Pinsamt dålig. Alltså, dålig såtillvida att jag lyckades få en ram runt bilden. Höh.

Senaste sporten du utövat?

Hm, jag sportar inte, idrottar inte heller, om du frågar mig… men, antar att det var spinning. I onsdags. Och i morgon bitti är det dags igen. Häremellan har det bara blivit promenader.

Foto: Maria Frände

Senaste klädinköpet?

En asymmetric hoodie. Vill nån köpa den? Jag beställde den via internet, och den är tyvärr för stor. Jag skulle ha behövt XS, eller möjligen S, det är en stor M. Ärmarna är för långa, och längden baktill är också för lång för mig som är bara 164 cm.

Senaste Messenger-konversationen?

Inget som jag vill återge här. Den handlar om en väns sjukdom.

Senaste roliga historien?

På jobbintervjun: Intervjuaren: – Hur skulle du beskriva dig själv? Jag: – Helst med ord, men jag har förberett en dans också. 

Senaste personen du träffade?

Räknas kassörskan vid Sale?

Senaste meningen du sa? 

“Ha det så bra, vi hörs!” eller något i den stilen, som jag sa till pappa i telefon för ett par timmar sedan.

 

 

 

 

 

Mina morgonrutiner

…en mysig lista som jag hittade hos Sara.

När går du upp?

Det beror på vad jag ska göra. Jag har inga fasta tider. Jag vill gärna ha minst en och en halv timme på mig innan jag ska i väg.

Vad är det första du gör varje morgon?

Oftast ägnar jag ungefär en kvart åt lite morgonyogameditationsstretch (jag vet inte vad som är den bästa benämningen för det jag gör). Jag lägger undan kudden, så att jag ligger plant och börjar med en stund i Shavasana, dvs. jag ligger platt på rygg, med fötterna en bit ifrån varandra, armarna vid sidan av kroppen, också en bit ifrån, jag gör nacken lång och drar in hakan och andas med djupa, lugna andetag tills det inte längre gör ont någonstans. Sen vrider jag huvudet till vänster så långt det går, samma procedur: andas lugnt och djupt tills det slutar göra ont. Och till höger, samma procedur igen. Ibland avslutar jag med att ligga en kort stund i fosterställning på höger sida. Under den här övningen fokuserar jag också på att det ska bli en bra dag.

Hur lång tid tillbringar du i badrummet varje morgon?

Det beror också på vad jag ska göra. Ca 10-20 minuter, kanske. Fixar håret och sminkar mig gör jag inte i badrummet. I badrummet uträttar jag mina behov, borstar tänderna och ev. duschar 🙂

Är frukost viktig?

O ja! Jag är alltid vrålhungrig på morgonen.

Vad äter du till frukost?

Det varierar, men gärna kvarg med frukt/bär och hemgjord müsli.

Är du morgontrött?

Ja. Därför försöker jag se till att jag har möjlighet att sova tillräckligt, och lägger mig minst 9 timmar innan jag ska upp, om jag har en tid att passa. Om jag är ledig vill jag INTE bli väckt, jag vill sova tills jag vaknar av mig själv!

Vad har du för alarm?

Nån random signal på min iPhone.

Hur ser en perfekt morgon ut?

Då vaknar jag av mig själv när jag sovit färdigt. Helst i skären, och helst ensam med hunden. Sen äter jag frukost utomhus och läser Bladet och facebook och e-post i sisådär två timmar 🙂

Vad är det bästa med morgonen?

Att ha en oskriven dag framför sig.

Hur går du helst klädd på morgonen?

Pyjamas, morgonrock och tofflor 🙂

Parisuhdehaaste, på svenska

Jodå, jag har nog läst andras blogginlägg mest varje dag fastän jag inte kommit mig för att skriva. Och jag hittade faktiskt det där kvittot till sist. Det var i ytterfickan på min datorväska. Håhåjaja, här hade jag alltså burit den där väskan av och an och letat på alla möjliga andra tänkbara och otänkbara ställen… jag fick faktiskt en ny pulsklocka, så den var tydligen sönder på riktigt.

I dag skulle jag ha varit på PT-utbilding, men hade oturen att bli sjuk. Lite bättre tycks jag må idag, då jag kan tänka mig att skriva 🙂 men jag är inte i form för att sitta på skolbänken kl. 12-19 idag, 10-19 i morgon och 9-15 på söndag och sen orka med vanlig jobbvecka efteråt… jag får delta vid Solvalla i stället den 3-5.3 då motsvarande kurs går där. Enklare så än att få “straffuppgifter” som motsvarar tre dagars arbete.

Jag läste JoKos blogg och blev så förtjust i “parisuhdehaaste” (parförhållandeutmaningen? det låter konstigt på svenska…) att jag lät mig inspireras till att skriva direkt.

Vilka är era andra namn?

Margareta och Gustav. (Alltså, det låter ännu gummigare och gubbigare än Yvonne och Hans…)

Hur länge har ni varit tillsammans?

Hm… låt mig se… typ 35 år. Vi började sällskapa 28.11.1981, men hade en paus på 8 månader 1982-1983.

Sommaren 1982.

Hur länge hade ni känt varandra innan ni blev ett par?

Det beror på hur man räknar. Känt till varandra hade vi gjort i närmare 10 år, men vi hade umgåtts i ett par månader, då jag sällskapade med hans kompis 🙂

Vem bjöd ut vem?

Haha, ingen. Sånt gjorde man inte på den tiden, i alla fall inte i våra kretsar. Jag vet inte om tonåringar gör det nuförtiden heller. Att bjuda ut någon låter väldigt amerikanskt och främmande för mig.

Hur gamla är ni?

54.

Vems syskon träffar/träffade ni oftare?

För närvarande kanske vi träffar min syster oftare, jag har inte tänkt på det där. Vi har varsin syster. Makens bror dog för fyra år sedan.

Har ni gemensamma barn?

Ja, fyra stycken.

Husdjur?

Ja, två katter och en hund.

Vad är svårast i ert parförhållande?

Oj. Just nu är kanske det svåraste att jag orkar så lite och är så osocial att jag helst bara vill vara ensam, det kan inte vara så lätt att leva med mig. Men han gör ju det, helt frivilligt ❤

Gick ni i samma skola?

Nej.

Är ni hemma från samma by?

På sätt och vis. Jag är uppvuxen i Gamlakarleby/Karleby, men vi hade sommarstuga i Västerhankmo, där han bodde, och nu bor vi i hans barndomshem. Mina morföräldrar bodde också här, och jag var ofta hos dem.

Vem av er är mer intelligent?

Nu skulle det förstås vara väldigt frestande att svara “jag” (he, he), men det är svårt att säga. Vi är ungefär lika intelligenta, skulle jag tro. Jag är mera teoretisk och han mera praktisk, men det har liksom inte med intelligens att göra.

Vem är känsligare?

Förmodligen jag.

Var brukar ni oftast äta ute?

Något sånt ställe finns nog inte… vi äter så sällan ute.

Vi äter nog mera utomhus än ute. Det där vinet var förresten ingen höjdare. Men vårt eget lilla paradis i skärgården slår alla restauranger med hästlängder!

Vart har er längsta gemensamma resa gått?

Till Gran Canaria, skulle jag tro, det är väl längre dit än till Egypten?

Det är en stor fördel att vi vill ungefär samma saker när vi är ute och reser (vilket inte har hänt ofta) – ta det lugnt, sitta och glo och inte bekanta oss med en massa folk 😀

Vem har knäppare ex?

Det måste nog vara jag, eftersom han inte haft nån annan flickvän 😀 Men jag har ett gott förhållande till mina ex, puss på er 😉

Vem har sämre temperament?

Definitivt jag, även om jag har lugnat ner mig med åren.

Vem lagar maten?

Båda. Det har oftast varit jag, men bl.a. pga. min burnout och att jag periodvis har varit mer eller mindre utslagen har han tagit över allt mer. Under veckosluten brukar vi laga mat tillsammans.

Vem av er är mera social?

Jag, fastän jag numera är väldigt måttligt social. Att ha ett så stort socialt nätverk som jag har är en stor rikedom, men också en belastning, då jag har så många lojaliteter åt så många håll och inte riktigt orkar leva upp till dem. Maken har aldrig haft något stort umgänge, och han vill inte ha det heller.

Vem av er är mer noggrann med städning och sånt?

Ingen.

Vem av er är mer envis?

Nu tror säkert de flesta att det är jag, men det är faktiskt han…

Vem lägger beslag på största delen av sängen?

Jag antar att båda håller sig på sin kant (he, he) eftersom jag inte kan svara på det där.

Vem av er vaknar tidigare?

Han.

Var hade ni er första date?

Meh… Vi. Hade. Inget. Sånt. Vi blev tillsammans på en ungdomsdans i Vörå och började hångla i hans bil.

Vem av er har större familj?

Han hade större familj: mamma, pappa, bror, syster, men numera lever endast systern. Jag har fortfarande mamma, pappa och syster.

Får du blommor ofta?

Vadå jag, jag kan väl lika gärna ge honom blommor? Nu var det väl jag som fick blommor senast, antagligen på min födelsedag i oktober.

Sådärja, det var den listan det, känn dig fri att haka på om du vill!

 

 

 

 

 

 

 

en årsöversikt

Adventskalendern fick visst ett abrupt slut. Den 16.12 hade jag en jättelång jobbdag, så det fanns inte tid för bloggen, och sen blev jag sjuk. Och sen blev det jul, typ.

Nu är jag frisk igen, har varit frisk i några dagar men skrivklådan har inte infunnit sig, och eftersom jag fortfarande vägrar låta något stressa mig så har jag inte heller skrivit. Jag vet inte vad det var för konstig influensaliknande krämpa jag drabbades av: huvudvärk, muskelvärk, ledvärk, lite feber, magont och illamående. Krämpan höll i sig från lördag till onsdag, ungefär. I torsdags kände jag mig lite halvhängig men mådde bra, och från och med fredag har jag varit som vanligt. I går var första dagen som jag tränade, och det gick bra.

Så här års brukar det vara dags för en uppsummering av det gångna året, och kanske en framåtblick inför vad som ska kunna komma.

Januari 2016

…skrev jag om att min trotjänarpulsklocka hade gett upp. Dessvärre har den nya också gett upp och jag hittar inte kvittot… buhuuuuu. Jag efterlyste provläsare till mitt romanmanuskript, som nu är publicerat och utgett i egen regi 🙂 Jag funderade på att hålla en kaffefri januari och önskade att få byta arbetsuppgifter, men kände att det inte var läge för det under pågående samarbetsförhandlingar. Minns inte hur det gick med kaffet, men när det gäller jobbet får jag väl säga att läget är mycket bättre nu, och att det vettigaste jag gjort under 2016 var att gå ner i arbetstid till 40 % och starta ett enmansföretag.

I januari var jag på bio. Första gången jag var på en 3D-föreställning. Vitsi vad man ser korkad ut med de där 3D-glasögonen på 😀

Februari 2016

…ondgjorde jag mig över begreppet “skärmtid” och att folk gör en så enkel sak till något så invecklat. Jag fyllde i en reslista, skrev om fastetiden och demonstrerade min nya pulsklocka. Dessvärre skrev jag inte var jag la kvittot (kan nån fatta???? hur kan jag slarva bort en sån sak? Ah, nu kom jag på ett ställe där jag inte letat, ska åtgärdas idag…)

Jag brukar försöka hinna träffa mina föräldrar minst en gång per månad. Så också i februari. Här ligger deras husdjur Robin och Misan på mammas säng ❤

Mars 2016

…hade jag tydligen problem med stötdämparna på bilen. Jag funderade på karisma, ondgjorde mig över strulande teknik och reflekterade kring att det (bl.a.) är det roliga som bränner ut dig. Jag skrev om påskknytkalas och påsken och om min önskan att kunna skriva som Anaïs Nin (min roman är verkligen allt annat än Anaïs-lik när det gäller språket…), en from önskan som aldrig kommer att uppfyllas. Jag skrev om tilltal (du och ni), och fortfarande känner jag mig glad varje gång någon okänd person duar mig, och gammal och obekväm varje gång jag blir niad, även om jag snällt försöker tänka att den som niar mig bara vill vara hövlig. (Ok, jag ÄR rätt gammal, men det är liksom skillnad på att… öh, vara medelålders och att känna sig som att man blir uppfattad som en generation äldre, om ni förstår hur jag menar.)

Yngste sonen fyllde 19 i mars. Här ett suddigt foto av jubilaren med Fluffis-kissen i famnen. 

April 2016

…listade jag fem av mina positiva egenskaper. Jag bredde ut mig om det goda utanförskapet, och det är en sak som jag bara blir mer och mer stärkt i – att jag väljer att vara utanför många saker, och trivs ypperligt med det. Jag skickade in ett bidrag till Radio Vegas “vill du sommarprata i år?” men blev inte vald. Shit happens, alla kan ju inte bli valda. Och det för mig till en annan sak jag tänker skriva om, men det får bli i Wonnes wellness-bloggen. Att inte bara kunna säga nej, utan att också kunna ta ett nej. Jag skrev om vår resa till Gran Canaria, och om att man inte måste.

Jag köpte ett plagg som jag kallar “skjortblus” och lärde mig att nuförtiden heter det “skjorta” (och jag är så gammal att jag tycker att skjorta, det är något som män har, kvinnor har skjortblusar… men…)

Maj 2016

…fyllde jag i diverse blogglistor, visade foton på min nya frisyr och berättade om hur jag gör min egen müsli. Jag skrev om vad jag gillar respektive inte gillar att läsa om, och om hur svårt det är att skilja på sitt jobbjag och sitt “egentliga jag” och hur det egentligen inte ens är önskvärt att göra nån skillnad mellan dem. Jag berättade hur lite väderberoende jag är. Jag skrev om att jag hade varit på Reiki-behandling, och då visste jag inte ännu att jag skulle gå kurs och själv börja ge Reiki-behandlingar 🙂 där ser man!

Jag firade valborg och första maj hos mina föräldrar. Här står jag i publiken och lyssnar på när Kokkolan naislaulajat sjunger in våren. 

Juni 2016

…skrev jag om sommarlov, om ny frisyr (igen) och om att jag blivit antagen till FISAF Personal Trainer-utbildningen vid Norrvalla. Den kommer förmodligen att prägla mitt 2017 mer än någonting annat. Snart kör den igång, närmare bestämt 20.01.2017… iiiih, spännande! Jag ondgjorde mig över klotter och funderade på varför det skulle vara viktigt med finlandssvensk litteratur. Och funderade på mitt eget romanmanuskript, förstås.

Yngste sonen fick sin yrkesexamen. 

Juli 2016

…fyllde jag i ännu ett par blogglistor, brände en blåbärspaj (vi har fortfarande kvar av den i frysen…), stickade blomstersockor (som jag då och då fäster någon tråd på, det är SÅ TRÅKIGT, men vetja de ska bli klara en vacker dag. Eller en mulen dag.) Jag suckade över min vakthund som skäller så mycket, berättade hur det gick till när vi valde namn åt våra barn och funderade vidare på om jag skulle starta ett företag.

Jag tillbringade hela, hela juli i skären, underbart ❤ Och nej, jag satt inte på dass hela månaden, men jag gillar den här somriga bilden av “trodå ti matsi” 🙂

Augusti 2016

…fyllde jag i… ja, ni vet. Och där ser jag ett foto på den spanska romanen som jag ännu inte läst ut. Jag kom liksom av mig. Men, jag ska läsa den. I sinom tid. Även om det är tungt att läsa på ett främmande språk som är nytt för mig. Jag skrev om att jag skulle träffa en stylist – och det var verkligen en upplevelse som jag rekommenderar, tack igen, Sandra 🙂 Jag skrev om att jag inte hade ångest inför att återvända till jobbet efter sommarlovet, om min badkrokodil och om att jag hade varit hundvakt.

Jag gjorde comeback i sambatåget på Konstens natt i Vasa. Ber om ursäkt för dålig bildkvalitet. 

September 2016

…gjorde jag en skrivövning som Kugge tipsade om i sitt nyhetsbrev.  Jag berättade om mitt nystartade företag, och om att jag skulle tacka nej till allt som gick att tackas nej till i oktober, eftersom september blev så fullspäckad. Trots detta var hösten fullspäckad fram till mitten av december, hur kan det bli så där… nå, det där med “full” blir så fort fullt när man tål så lite.

Jag deltog i kursen “Alaselän hyvinvointia edistävä ohjaaminen ryhmäliikuntatunneilla” som fysioterapistuderande Janna Oinas och Laura Luoto höll för instruktörer vid Wasa Sports Club. Nu har Janna och Laura fått sin examen, grattis! ❤ 

Oktober 2016

…listdags igen. Och dags för “himmel eller helvete” och om vikten av att hjälpa i stället för att stjälpa. Jag skrev om att välja, och om mitt företag.

Jag stickade yogasockor på beställning, och missförstod stickbeskrivningen, men det blev sockor ändå 🙂

November 2016

Jag skrev om att ge ut en bok själv, och om att ordna en bokrelease, och det blev också en sån, i rätt blygsam skala, men dock. Jag berättade om bloggalan och om att jag blev uppmärksammad för att jag Vogade ha en röd klänning 😉

Galaoutfit

December 2016

…började jag på en adventskalender inspirerad av Svenska kyrkans alternativa julkalender. Nå, vi vet ju hur det gick med den saken. – Fast det var roligt så länge det varade, sa bakterien.

Jag köpte en gammalrosa klänning och var rätt nöjd med hur den matchar min rosa kofta, som jag ÄÄÄÄÄNTLIGEN kom mig för att slutföra efter kanske två år.  

Ett par decemberdagar kvar. Solen lyser, det har varit många vackra dagar i december. Det blir en promenad med hunden så småningom. Jag ska träna bodypump här hemma, och så får vi se vad jag hittar på. Morgondagen är ett oskrivet blad, fredag blir det morgonspinning, frissabesök och sen far jag norrut för att först gå på kaféträff med en bloggvän som jag stickat en poncho åt (min syster kommer också med) och sen för att besöka mina föräldrar och fira in det nya året med dem. Samt fira att pappa fyller 87, på nyårsafton.