fars dag

I dag är det alltså Fars dag. En dag att fira för oss som har pappor i livet, eller är gifta/samboende med en pappa. Eller en dag för minnen för den som inte längre har sin pappa hos sig. Alla har inte glada, eller enbart glada minnen av sina pappor, och det är givetvis tragiskt. Lyckligtvis har de flesta av oss goda fäder, trots att papporna också är människor och som sådana felbara och gör misstag ibland.

Häromdagen råkade jag ha på ett radioprogram i radio Vega, då lyssnarna fick ringa in och berätta varför just deras pappa är så bra. Tyvärr blev det inte tid och tillfälle för mig att ringa, men jag kunde gärna ha gjort det. Folk berättade gärna om hur bra pappor de har, och att papporna ställer upp med det ena och det andra. Det gör min pappa också.

När jag väntade mitt fjärde barn var barn nr 3 ett år. Jag råkade ut för för tidiga sammandragningar och blev intagen på sjukhus i samma veva som ettåringen var magsjuk. Och min kära pappa kom körande från Öja till Hankmo för att ta hand om sitt sjuka barnbarn. Jag jobbade själv på sjukhuset då, ironiskt nog på avdelningen där man blev intagen för besvär under graviditeten, och jag berättade för min kollega att sonen var sjuk och att pappa kommit för att sköta honom. – Men nog har du en duktig pappa, sa kollegan beundrande. – Jo, det har jag väl, svarade jag en smula överraskad. Han har ju alltid varit så “duktig”, inte minst när det handlat om att ta hand om barn, så jag hade väl inte riktigt tänkt på att inte alla herrar i 65-årsåldern nödvändigtvis skulle känna sig bekväma med att sköta ett blöjbarn med magsjuka.

Pappa är fortfarande duktig. Nu har inget barnbarn blöjor längre, men visst sköter han barnbarn, hämtar och skjutsar och kokar och leker och spelar och allt vad man nu gör med barn i skolåldern och tonåren när det behövs, trots att pappa nu är 80 år.

Men om jag hade ringt in till radioprogrammet, tror jag ändå inte att det hade varit den typen av saker jag hade tagit upp i första hand. Jag skulle ha berättat att han är en så fin och rejäl person. En verklig förebild. Om jag tänker mig en god människa, en sådan människa som jag skulle vilja utvecklas till under livets gång, så är pappa sinnebilden för den goda människan.

Pappa, jag älskar dig!

Och idag ska vi träffas och äta god mat tillsammans.

Advertisements

4 thoughts on “fars dag

    1. Jag hade också en helt underbar pappa som alltid trodde på mig vilket gav mig en sund självkänsla. Han var också snar att räcka en hjälpande hand när det behövdes.
      Framför allt stod han för viljestyrka, kraft och trygghet. Han hade visioner som han även förverkligade i sitt företagande.
      Dagar som denna är det sorgligt då han inte mera finns bland oss.Mina tankar går till honom genom alla trevliga minnen vi upplevt tillsammans.

      1. Kicki: det känns säkert extra mycket att han är borta en sån här dag. Och vad fint att få ha de trevliga minnena kvar. Svärfar är ju också borta sen två år tillbaka, och vi har varit och satt ljus på hans grav. Visst är det vemodigt, en blandning av tacksamhet och saknad.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s