ledarskap och välbefinnande i arbetet

Det har sina risker att sätta en sån rubrik på ett blogginlägg, för nu kommer folk som googlar på “ledarskap” och “välbefinnande i arbetet” att få min blogg som en av träffarna, och så kanske de förväntar sig ett seriöst vetenskapligt inlägg, och blir besvikna. För än en gång har jag varit med om något intressant, och vill dela med mig några högst personliga reflektioner, inte göra en vetenskaplig recension.

Jag är ju så här positiv för det mesta och tycker att allt möjligt är så intressant. 🙂 Idag har jag varit på HTTS regionala temadag i Vasa, och temat var just ledarskap och välbefinnande i arbetet. HTTS står för Hoitotieteiden tutkimusseura (Sällskapet för vårdvetenskaplig forskning) och är en förening för främjande av vårdvetenskaplig forskning. Lokalavdelningarna ordnar bl.a. såna här temadagar för att föra ut forskningsresultat till intresserade. Dagens temadag hade tre föreläsare: Pauliina Marjala, Terese Bondas och Rinna Ikola-Norrbacka. Programmet kan den som är intresserad se här.

Ledarskapet är onekligen av stor vikt för välbefinnande i arbetet. Det finns naturligtvis många andra faktorer som påverkar välbefinnandet, och det kom också fram att välbefinnande i arbetet hör ihop med generellt välbefinnande. Vad som däremot inte kom fram idag, i varje fall inte så tydligt, är hur medarbetarna också har ett ansvar för att ledaren ska kunna uppleva välbefinnande i arbetet.

Pauliina Marjala har studerat välbefinnande i arbetet inom olika kontext, hennes studie var alltså inte begränsad till vårdverksamhet, även om personer som arbetar som vårdledare fanns med som informanter. Vi kunde konstatera att det också finns många drag hos välbefinnande i arbetet som är gemensamma för olika typer av arbetsplatser, även om varje kontext också förstås har sina särdrag. En intressant diskussion uppstod bl.a. kring huruvida en informant som var vad man skulle kunna kalla “arbetsnarkoman” upplevde välbefinnande i arbetet eller inte. H/n tyckte ju själv att h/n gjorde det. Så den subjektiva upplevelsen var välbefinnande, trots att andra som läste berättelsen kunde tycka att h/n var så prestationsinriktad. Den berättelsen visade också på en uppenbar skillnad i synen på arbete, som gör sig gällande mellan olika generationer, men också förstås mellan olika individer: informanten hade alltid gjort sitt jobb klart, utan att fundera på vad klockan var, och hade svårt att förstå kolleger som var så intresserade av att ha ledigt att de går hem när klockan är slagen oavsett om det finns jobb kvar eller inte.

Terese Bondas berättade om en kommun i Sverige, där personalen inom primärvården vill införa hennes modell för caritativt ledarskap, dvs. ett ledarskap som grundar sig på människokärlek och barmhärtighet. Det var mycket intressant att höra, eftersom jag undervisar en hel del om den teorin, och jag väntar ivrigt på att få läsa mera om den aktionsforskningen, som verkligen har gett resultat och visat på att teorin håller. Ett caritativt ledarskap, liksom caritativt vårdande, handlar mycket om att “se människan” och respektera den andras värdighet.

Rinna Ikola-Norrbacka talade om ett etiskt ledarskap. Hon har studerat ledarskap inom hälsovården ur ett förvaltningsteoretiskt perspektiv. En sak som tilltalade mig mycket var hennes reflektion kring etik och effektivitet. Att effektivitet inte ska ses som ett snävt ekonomiskt begrepp, utan också som det verksamma. Det är etiskt att vara effektiv, och effektivt att vara etisk.

En sak som jag tror är viktig för välbefinnande i arbetslivet, ur organisations- och ledarskapsperspektiv likväl som ur individperspektiv är öppenhet. Att inte smussla med beslut och processer. Att våga visa sina svagheter. Och att tala om hur man har det. Visst, vi ska reagera på att våra medmänniskor inte ser ut att må bra. Men, man kan inte vänta sig att alla i ens omgivning ska vara tankeläsare. I viss mån får man faktiskt skylla sig själv om man bara biter ihop och jobbar vidare trots att man tycker att man är orättvist behandlad, har för stor arbetsbörda osv. Öppenhet och kommunikation, det är viktigt. Trots att det leder till konflikter ibland.

Ja, det var en bra dag. Jag känner mig så inspirerad och glad och vill fortsätta med både det ena och det andra…

Advertisements

2 thoughts on “ledarskap och välbefinnande i arbetet

    1. Vad trevligt att du hittade mig 🙂 Öppenhet är viktigt, och också att var och en tar ansvar både för sitt eget och de andras välbefinnande i arbetet…

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s